Tack för era svar:
https://soctanter.malmo.se/fraga/8633
https://soctanter.malmo.se/fraga/8631
Ja, jag har själv blivit varse de svåra gränsdragningarna här.
Vad är det för skillnad på om en släkting bjuder mig på lunch eller ger mig en lunchkupong som presentkort?
Måste jag berätta för socialsekreteraren att: Idag fyllde jag år så mamma bjöd mig på lunch. Eller idag hade jag inte så mycket mat hemma, så min kompis bjöd mig på mat. Eller jag fick en lunchkupong av en kompis. Eller min pappa fyllde mitt kylskåp med mat.
Eller i förhållande till en klädaffär: Idag gav mamma mig den här tröjan. Eller idag gav en kompis mig ett presentkort i en klädaffär, eftersom jag fyller år.
Det blir liksom hårklyveri av det hela. Och det känns på något vis så... integritetskränkande att behöva redogöra för varje liten detalj.
Har man gjort sig skyldig till bidragsbrott om man inte talar om att man fått en tröja av sin mamma? Eller att man fått ett presentkort i en klädbutik?
Ibland när jag läser om allt det här, så undrar jag om det inte vore bättre att avskaffa ekonomiskt bistånd. Och införa något annat system istället. Något som är mindre integritetskränkande och ger individen mera överblick över sin egen ekonomi. Och som ger mera självbestämmande.
Och behålla socialtjänsten som en rådgivningsfunktion.
Jag tror det skulle frigöra människors kraft att ta tag i sina liv, på ett bättre sätt. Idag är man så intrasslad i att någon annan bestämmer över huvudet på en, och ska granska en in i minsta detalj. Det påverkar individen på ett negativt sätt. Leder lätt till handlingsförlamning och uppgivenhet.
Så kanske behövs det utvecklas något nytt?
Men det är ju också en politisk fråga, förstås!
Tack och hej!