https://soctanter.malmo.se/fraga/9886
Det är ju en intressant juridisk fråga i vilken utsträckning en sambo/make/maka har skyldighet att hjälpa en person i vardagen. Det låter inte rimligt att den andra personen ska behöva ta ledigt från jobbet och förlora arbetsinkomst?
Man har försörjningsplikt gentemot varandra, men frågan är om man verkligen har en skyldighet att agera boendestödjare?
Det är ju förstås så att man kan behöva omfördela hemsysslor, att den "friska" personen kan förväntas städa, tvätta, laga mat och handla mat i större utsträckning. Men det låter inte rimligt att personen ska behöva gå ner i arbetstid för att göra detta? Kan man i så fall få någon slags ersättning för förlorad arbetsinkomst?
Var kan man läsa om de juridiska kriterierna?
Borde det inte vara likhet inför lagen, att du har rätt till samma minimistöd oavsett om du bor ihop med någon eller inte? Gör man skillnad på de som lever i ett förhållande, eller om t.ex. ett vuxet barn bor hemma med personen? Ställer man samma krav på t.ex. ett 25-årigt vuxet barn att finnas där och sköta allt för en förälder? Eller är det bara för att man valt varandra som man måste hjälpa till extra mycket?