Hur går jag vidare?

Hej

Min sons pappa har självmedicinerat sin ADHD (han berättade själv att han nyligen fastande i sitt arbetes drogtest) och kanske gör det fortfarande, han har tidigare åkt fast för drograttfylla när han gjort det men fick ändå ha kvar vår son.
Han är boendeförälder.
Han ska egentligen leva på existensminimum då han har skuldsanering men han lever verkligen inte så. Det äts ute, bos på hotell etc så nånstans ifrån så får han pengar både till ett rikare liv och droger.
Man kan ju misstänka att han säljer för finansiera detta.
I det stora hela så är han en bra pappa förutom att han kan skrika och komma med tomma hot om att aldrig mer spela, slå sönder Xbox och liknande. Jag vet inte hur allvarligt det ses på.

Vi bor väldigt långt ifrån varandra och jag har tänkt lämna nuvarande förhållande som har varit väldigt dysfunktionellt med mycket bråk och flytta dit för att sen anmäla pappan till soc och polisen men jag vet inte om det faktiskt skulle komma något bra ur det och att det faktiskt gör så jag får vår son.
Min tanke har varit att sen flytta tillbaka med vår son. Min son går i lågstadiet.
Nu har jag också diskuterat mycket med min man som tror vi kan lösa vårt förhållande och göra något bra av det.

Så vad ska jag göra här?
Som det är nu kan det ju inte fortsätta. Jag har tidigare erfarenhet av soc och oavsett stad så verkar majoriteten på soc bara tro på föräldrarna som har den primära vårdnaden.
Jag får uppfattningen om att de kan ljuga om vad som helst och ni bara tror på det rakt av för att det är lättast så.
Förra ggn tex så lovade pappan guld och gröna skogar och han fick ta med sonen hem, ingen uppföljning.

Funderaren
2023-05-09 10:39

Hej!

Du uppger att din son är bosatt hos sin pappa och att du misstänker att sonens pappa använder droger samt att du ifrågasätter om hans inkomster kommer på laglig väg.

Om du misstänker att din son lever under dessa förhållanden, så bör du göra en orosanmälan till socialtjänsten i den kommun där din son är folkbokförd.

Vi förstår att du tidigare har varit i kontakt med socialtjänsten och inte tycker att du blivit hörd. Det är tråkigt att du har den upplevelsen.

Vi tänker att barns rätt till trygghet och omsorg måste komma i första hand och att man måste göra det man kan om man misstänker att ett barn far illa. Vi kan inte säga till dig vad du ska göra, men det kan vara bra att försöka se saker ur din sons perspektiv och sätta honom i centrum varje gång du tar ett beslut som kommer påverka honom.

Vänligen

Soctanterna