Är hemmiljö och beteendets hos mitt barns pappa skäl till oro, insats eller omhändertagande?

Jag bor tillsammans med mitt barns pappa, barnet är 9 veckor. Barnet är väldigt krävande och är bars nöjd hos mig som mamma. Jag ammar också, vilket leder till att hag är låst med barnet förrutom mycket korta stunder vilket gör att barnets pappa sköter hushållet.
Anledningen till min fråga är att pappan inte kan förmå att hålla lägenheten ren. Han dammsugar inte trots att der ligger kattsand på golvet på flera dagar. Det luktar kattkiss och ligger bajsblöja överallt i lägenheten, även i sängen på nätterna. Det ligger disk som han inte tar hand om och toaletten och handfatet är alltid smutsigt. När jag pratar on smutsigt menar jag intorkat lager med smuts på flera ställen, tjocka dammlager och bajs avlagringar i toan som inte tas bort. Det är såpass att jag utvecklar allergi pga dammet. Utöver detta prioriterar han sig själv före barnet hela tiden. T.ex tycker han att han kan ligga kvar i sängen och sova fast barnet i fråga är vsket istället frö qtt gå upp och hjälpa barnet somna om. Han slarvar boer barnets saker som barnet behöver och även fått i gåva. Han gör saker som stör barnets sömn samt stär barnets rutiner vilket gör att det blir jobbigt för barnet som inte kommer till ro, och tvättar inte hans kläder i tid eller köper hem artiklar barnet behöver. Detta jag nämnt är bara en liten del. Men sålängw han får som han vill så skiter han i alla andra ä, till och med sitt barn.

Anledningen är, enligt honom själv, för att han inte har lust, inte orkar, eller inte bryr sig. Jag har alltid gjort allt själv fram tills graviditeten då jag pga komplikationer inte kunde längre. Skulle jag glra detta nu skulle jag behöva göra det på natten och när skulle jag då då tid till sömn.Jag säger till pappan varje dag vad som behöver göras, varför, och hur det ska göras, men då blir det bråk för han blir sur. Jag ber honom ersätta det han förstör eller tappar bort men det göt han inte fast jag förklarar att jag inte har råd attköpa nytt varje gång.
Jag är i processen att lämna honom, för barnets skull men det tar tid. Men jag undrar om det jsv tidigare nämnt är skäl till oro/insats eller omhändertagande? Kan jag utifrån denna enkla beskrivning ha rätt till någon form av hjälp för att lämna för att få processen att gå fortare ?
Hoppas min frågeställning förstås.

Uppriven mamma
2023-04-24 19:43

Hej!

Det du berättar är oroväckande och påverkar av allt att döma både dig och barnet negativt. Du uppger att barnets pappa stör barnets sömn samt barnets rutiner viket gör att det blir svårt för barnet att komma till ro. Du beskriver också en misär i lägenheten med smuts och dylikt, vilket varken är en bra miljö för ett barn (särskilt inte ett nyfött barn), eller för dig som nyförlöst mamma.

Du skriver att du är i processen att lämna barnets pappa för att skydda ditt barn från att växa upp i den misär som du beskriver. Så länge man ser till att förändra situationen för sitt barn eller söker hjälp för att kunna tillgodose ett barns trygghet och behov, finns ingen anledning för socialtjänsten att skilja barn och förälder.

Vi råder dig att kontakta socialtjänsten i den kommun du är bosatt i för att få hjälp och stöd i din situation.

Du kan kontakta familjerätten för att få information om hur man förfar vid separation, vårdnad och umgänge.

Vänligen

Soctanterna