Hej
Min fd fru har tagit vår gemensamma son på 3 år, och åkt till sina föräldrar. Hon har riktat falska anklagelser om sexuella övergrepp och våld mot mig, min pappa och min bror. Hon låter mig bara träffa sonen i en park nån timme då och då för att undvika att förlora vårdnaden antar jag. Socialens utredning finner inga bevis för hennes anklagelser, och polisens utredning är nedlagd. Det har även riktats stark oro från socialens sida om sonens sociala situation på grund av hennes tillstånd. Det har satts in familjebehandling med målet att förmå henne att sluta göra såhär. Men hon vägrar, och socialen ingriper inte för att stoppa henne. Som jag förstår det så är stämning det ända sättet att tvinga henne att sluta. Jag är nu i färd med att inleda en process, ca 6 månader efter att hon tagit sonen. Det har tagit så här lång tid på grund av utredning i 4 mån, samt väntan på informationssamtal. Jag hoppas att jag kanske kan få börja träffa min son på ett normalt sätt i sommar eller så. Då har det gått nästan ett år... Jag tycker det här är orimligt, och jag undrar om inte socialen kan ingripa på något sätt. Är tingsrätten det ända sättet som man kan stoppa hennes beteende? Och bör inte sociala myndigheter se det som mycket negativt att man hanterar ett barn på det här sättet?
Jag känner att min son och jag är helt rättslösa.
Med vänlig hälsning,
//
Desperat pappa.