Vi har gjort upprepade orosanmälningar ang en anhörig (A) som missbrukar alkohol. Vi har tillsammans med A ansökt om att få komma på heldygnsvård på behandlingshem men fått avslag. Detta är överklagat till Förvaltningsrätten.
A har ett långvarigt missbruk och har genom åren haft kontaktpersoner, bott på flera stödboenden efter att ha blivit hemlös, gått på AA, fått stöd av Skyddsvärnet, legat inne för avvänjning, lämnat blodprover osv osv. Viljan finns alltså där att bryta sitt missbruk men insatserna har inte gett önskat resultat.
Socialtjänsten använder sig av principen - ställer du upp för mycket på alla öppenvårdsinsatser som föreslås, motiverar de sitt beslut med att insatserna anses tillräckliga. Ställer man upp för lite och nekar, motiverar de sitt beslut med att motivationen inte finns där. A vet inte hur hon ska bete sig.
Vi anser alltså att alla öppenvårdsinsatser är uttömda och inte gett önskat resultat. Att viljan finns där men att A behöver bryta sin hemmiljö, ha kvalificerad personal dygnet runt och se till att processen fortgår, utan att den bryts och A åker hem till sin destruktiva tillvaro . Vi anser också att man måste se mer till den enskildes önskemål än påtvingade insatser som A genomgått under mer än 10 år. Vad kostar inte det?!
Nåja, det ligger i Förvaltningsrättens händer nu även om vi inte är hoppfulla. Till saken hör att Socialtjänsten farit med omfattad osanning i skrivelsen till Förvaltningsrätten. De har även gjort oanmälda hembesök trots att A avböjt sig detta, A vill ha någon med sig som stöd i möten med soc då A har svårt att hänga med. Detta ska anmälas till IVO.
Sååå.. Vi anhöriga fortsätter att göra orosanmälningar. Vi kommer även på nytt ansöka om behandlingshem om det blir avslag igen.
Har ni några råd eller kommentarer kring detta? Vi undrar även, hur många orosanmälningar kan vi göra? Och vad händer vid upprepade sådana?
Tack!