När barns rätt till utbildning inte fungerar

Denna fråga handlar inte om mig personligen och min familj utan hur det ser ut i Sverige idag. Hur kan det komma sig att vissa familjer får sina barn omhändertagna för att barnen mår dåligt i skolan och inte klarar av att gå dit. Det är vanligt att barn med t ex med autism mår väldigt dåligt i skolan och föräldrarna kämpar som djur för att få skolan att följa skollagen men utan framgång. Många gånger anmäler föräldrar till kommunen och Skolinspektionen men utan resultat. Skolor däremot anmäler till socialen och i vissa fall får hårt kämpande föräldrar betala vite och i värsta fall kan barnet bli placerad i en annan familj. Hur kan föräldrar bli dem som får skulden när skolor inte följer skollagen? Hur kan man separara förälder och barn för att barnet i ren självbevaresedrift undviker det som gör att dem mår urdåligt? Varför är det viktigare att befinna sig i en skolbyggnad än att få utbildning? Hur kan människor som saknar kunskap, förståelse och empati få jobba i skolor, kommuner, socialtjänsten och andra jobb med mycket makt? Detta är ett stort problem för tusentals barn i Sverige men ni som borde hjälpa dessa familjer eller iallafall följa lagar och barnkonventionen förstör för tusentals familjer och deras barn. Allt detta vet politikerna om för vi har skrivit till varenda en som sitter i regeringen. Det var väldigt få som ens bemödade sig med att svara. Kontentan av detta är att de flesta med makt bryr sig inte om barn alls. Vad gör man som förälder när samhället sviker?

En som är trött på samhället
2022-01-16 14:04

Hej!

Du lyfter upp viktiga frågor och vi förstår det som att din frustration ligger i din uppfattning om att myndigheterna såsom skolan och socialtjänsten inte gör tillräckligt eller fattar felaktiga beslut som inte gynnar barn eller deras familj.

Det du tar upp är komplext. Skolan och socialtjänsten skall samarbeta för att på bästa sättet hitta lösningar som fungerar för barnet. Ibland är lösningen att barnet får hemundervisning och ibland inte. Ibland kommer socialtjänsten fram till att det finns annat som gör att barnet inte går i skolan, som kan ha att göra med föräldrarnas förmåga att motivera barnet eller andra allvarliga brister i hemmet. En diagnos innebär inte per automatik att barnet inte kan motiveras till skolgång. Vi förstår att allmänheten reagerar starkt då man saknar hela informationen som har lett till beslutet. Socialtjänstens mål är aldrig att separera barn från sina föräldrar utan tvärtom. Målet är alltid att familjen skall få det stöd som behövs för att klara av en tuff situation. Men ibland räcker inte stödet till oavsett. Det är i de fallen där placering blir aktuellt. Det är viktigt också att veta att innan beslut fattas inhämtar socialtjänsten mycket information ifrån flera myndigheter såsom skola och sjukvård. Man väger in alla aspekterna.

Personalens kompetens på skolorna är en oerhört viktig komponent precis så som du lyfter. Även det går att problematisera allt från personalens utbildning till tillgången till resurser som krävs.

Vi vill också säga att om den enskilde anser att man har fått ett felaktigt beslut på grund av att tjänstemannen saknat kompetens kan man vända sig till IVO som är den organ som granskar om handläggningen av ärendet har gått rätt till och om regelverket har följts.

Vi hoppas att du har fått svar på dina frågor!

Vänligen,

Soctanterna