Min 13åringa dotter och hennes pappa.

Hennes pappa och jag är separerade sen hon var 4år, han tryckte ner mig psykiskt och kontrollerade allt jag gjorde, nu är han precis likadan mot vår 13åring som bor varannan vecka. Hon har sen länge försökt tagit upp att hon hellre vill bo hos mig, men då säger han ”dina småsyskon kommer sakna dig och du kommer inte kunna ha lika god relation med släkten om du aldrig är här” nu förra veckan ringde dotterns mentor till mig och till hennes pappa och berätta att hon vart busig i skolan, smitit in i danssalen där hon inte får vara och vart lite uppkäftig så där som tonåringar kan vara. när hon kom till sin pappa efter skolan så försökte han få henne att swicha tillbaka månadspengen för hon inte var värd den, sen låste han in hennes telefon i vapenskåpet, plastmamman och dom små stack hemifrån för att han skulle ”läxa upp” henne.
Han sa att hon är inte dottern han ville ha, att han är besviken att hon är så lik sin jäkla morsa, att hon ska skita i mina regler för att hans som gäller vart hon än är. Att hon inte ska vara på stan efter skolan slutar (skolan ligger mitt i city) för att alla killar ser henne som ett ”sexobjekt” och risken är stor att hon blir insläpad på McDonalds toaletten och blir våldtagen, han sa att han pratat med hela släkten och dom är så besvikna över henne beteende och att alla skäms över henne, att folk på skolan känner hans kollegor och att alla kommer få reda på vilken dålig dotter hon har, Hon får inte umgås med sina vänner utan att hon ska bara umgås med vad hon anser är ”plugghästarna” han kommer spåra och ha kontroll på exakt vart hon är och vilka hon umgås med och vad hon gör på sociala medier och en massa nedtryckande ord.
Hon säger att hon hade panik och sån jäkla ångest men lyckade övertala honom att få åka till sin farmor och få tillbaka sin mobil , därifrån kontaktade hon oss (mig och min man) och bad att vi skulle skynda oss att hämta henne. I bilen bröt hon fullständigt ihop och skrek att hon var ett misslyckat barn som bara förstör, att det är något fel på hennes hjärna som inte ens kan sköta sig i skolan, att hon är värdelös som inte kan göra sin pappa stolt och att hon ville bort från allt, hon vill fly landet eller bara försvinna. Jag känner mig så sjukt maktlös. Jag har ägnat helgen åt att försöka få henne att förstå att ingenting av det han sagt är sant, att hon är underbar, att hennes bus i skolan inte gör henne till en dålig unge utan en helt vanlig tonåring osv osv.
Ena sekunden verkar hon förstå att hennes pappa åter igen har gått över gränsen vad som är okej att säga till sitt barn, andra sekunder skickar han ett sms med ”jag älskar dig vad som än händer” och hon bryter ihop igen och skriker, ”kolla det är ju något fel på mig som bara svek honom och drog till dig, han vill mig ju bara väl och är rädd om mig, vill att det ska gå bra för mig i skolan” för att sen bli arg igen och vill att min man ska adoptera henne och att hon hatar sin pappa lika mycket som hon hatat två av sina lärare genom åren.
Jag har bett henne ringa Bris eller prata med skolkuratorn så någon utomstående vuxen också kan förklara att hans beteende inte är okej, men hon säger bara ”det skulle vara bättre om jag inte sagt någonting från första början, då hade bara jag mått dåligt och det är okej, nu gör jag ju andra ledsna och dom blir inblandade” och ”jag klarar av att må dåligt det har jag gjort länge”
Det svider något så fruktansvärt att höra detta som mamma, vad ska jag göra, vart ska jag vända mig?

Ledsen mamma!

Kommentarer

Hej!

Det låter som att ni befinner i en jobbig situation där framförallt det blir svårt för er dotter.

Vad fint att din dotter har dig som försöker stötta henne och inte kräver allt för mycket av henne. Du skriver att du försökt få din dotter att vända sig både till Bris och skolkurator för vuxen stöd, vilket är jättebra gjort av dig. Att få prata med en utomstående och neutral professionell om det svåra kan underlätta för dottern.

Barn hamnar lätt i en situation där de vill vara föräldrarna till mötes, vilket kan leda till slitningar och allt för stora krav. Vilket kan vara svårt att leva upp till samtidigt som du poängterar i tonårstiden då mycket annat sker runt omkring en tonåring.

Vi råder dig att vända dig i första hand till Familjerätten för samarbetssamtal. Du kan även få vidare råd av familjerätten om inte samarbetssamtal är önskvärt.

Du når Familjerätten i Malmö Stad via telefonnummer: 040-34 52 48.

Vi hoppas att vi har kunnat vara behjälpliga!

Vänligen,

Soctanterna

Soctanter