Hej. Vi har haft ett pågående LVU ärende av 2 barn under snart 5års tid. Många möten med socialen har det blivit för det skulle hjälpa oss att LVU skulle upphöra . Men det hjälper inte alls för hela tiden så ändras kraven på oss. Vi har under olika möten fått höra hur skadliga vi varit för barnen om dom bodde kvar hos oss. Under ett av mötena vi var på blev vi i stort sätt utkastade , hotade bara för att vi inte ville avslöja vart vi skulle flytta . Men att vi inte sa något har att göra med att socialen inte sa något om hur barnen mådde hos fosterfamiljen. Vi vet/fick reda på att barnen mådde väldigt dåligt . Hos foster familjen inkom efter kort tid 1-2 orosanmälningar gällande barnen men dom lades ner samma stund inkom till socialen med hänvisning att det redan var kända saker. Under tiden dom bodde hos foster familjen inkom det 2-3 orosanmälningar dom senare inkom efter 3 år hos fosterfamiljen som även dom lades ner även dom med hänvisning till redan kända saker. Jag fick reda på att det hade inkommit 1 anmälan och krävde att någon annan skulle granska den. Men svaret jag fick var så jobbar inte vi i denna kommunen.
Efter 4år upphörde lvu för 1 av barnen. Efter mycket om och men från socialen. Det vi ser på detta barn är att hon mår pyskiskt dåligt och nedvärderar sig själv / får raseriutbrott av små saker. Har sökt vård och första mötet med pyskologen är avklarad.
Barn 2 är över 16 och har en egen vilja att inte flytta hem igen. Men vi har fått indikationer att han är på väg i fel riktning . Men när vi på pekar det för socialen så lyssnar dom inte på oss.
Vi har funderingar på att anmäla socialen för kränkning/ hot.