Ska jag ge upp?

Följdfråga på fråga med nr. e37d4 om orosanmälan efter kontakt med psykolog.

Om jag vill slippa kontakt med socialtjänsten är det då bättre att jag skiljer mig från min man och ger honom ensam vårdnad av barnen? Om det nu är nåt fel på mig som gör mig olämplig som förälder så kanske det är bättre att dom slipper bli utpekade och utstötta på förskolan, bland vänner och grannar. Jag vet att mitt resonemang låter aningen omoget men jag känner inte att jag vet om jag vill att barnen ska behöva växa upp med en dålig mamma och kontakt med socialen. Sämre start kan man nog inte ha i livet.

Tanken på att någon ska läsa min journal och eventuellt misstolka det som står där får mig att vilja tacka nej till hjälp från psykiatrin. Det är ju rätt lätt att missuppfatta skriven text. Jag känner mig inmålad i ett hörn utan någon bra väg framåt. Jag sökte hjälp för att slippa ångest och oro och nu kan jag inte tacka ja till den hjälpen för då finns risken att nån kommer att läsa vad jag säger.

Ska jag ge upp?

Kommentarer

Hej!

Vi förstår att du upplever kontakten med socialtjänsten som något oerhört negativt då du skriver att “något sämre start kan man inte få i livet”. Vi uppfattar också att du är rädd att barnen kommer bli utpekade på förskolan, bland grannar och vänner. Det är då förståeligt att du resonerar så. Men detta är dock inte lösningen och det vore definitivt inte till barnens bästa.

Socialtjänstens yttersta ansvar är att skydda barn samt hjälpa till och stödja föräldrar i sin roll. Att behöva stöd i sin föräldraroll kan vem som helst hamna i och det är viktigt att det då finns hjälp att få. Psykisk ohälsa är en sådan riskfaktor som kan försvåra förmågan att tillgodose barnens behov. Det diskvalificerar inte någon som förälder utan det kan innebära vissa svårigheter. Att du söker hjälp för det tyder enbart på att du tar ditt föräldraansvar genom att ta hand om ditt eget mående. I en utredning gällande barn anses föräldrarnas förmåga att söka och ta emot hjälp som något positivt och som gynnar barnen.

Gällande din rädsla att ta emot hjälp p g a eventuell dokumentation som skulle misstolkas av socialtjänsten är det viktigt att veta att det råder stark sekretess. Det vill säga att socialtjänsten inte får lämna uppgifter om din psykiska hälsa till någon annan myndighet, förskolan, skolan o s v. Din rädsla att dokumentationen kan misstolkas är också något som du kan förklara i ett eventuellt utredningssamtal. Som sagt är det inte diagnosen i sig som avgör utan förmågan att inse problematiken, söka stöd och ta emot det. Vilket du också har gjort. Vi råder dig att ta emot hjälp från psykiatri då detta är något som kan vara avgörande för dig, barnen samt er som familj. Skuldbelägg dig inte för något som du inte kan ro över utan var stolt att du har insikten och kraften att ta emot hjälp.

Vi hoppas att du har fått svar på din fråga och önskar er lycka till!

Vänligen,

Soctanterna

Soctanter