Hej, i vårt fall hade domen om gemensam vårdnad och upptrappat umgänge vunnit laga kraft i början på 2020. Sedan dess (likaså under vårdnadstvistens gång) hade modern vägrat allt umgänge med hänvisning till hennes och barnets sekretessmarkering som hon hade beviljats trots den rådande domen och sedan processens start.
I domen står det tydligt att det inte föreligger någon konkret fara.
Umgåsen hade nämligen ej lyckats hitta exakt den rätta tidpunkten för lämning och hämtning som är angiven i domen. Med den motiveringen kan ej verkställigheten lämnas in enligt insatta jurister.
Interimistiska beslut har inte heller blivit verkställda. Umgåsen hade konstaterad ”ovilja” hos barnet under en lång rad försök mellan förhandlingarna.
Modern vägrar samtidigt samarbeta, svara på frågor om barnet som är i tidig skolålder och på annat sätt förbiser sina plikter som vårdnadshavare.
Hade vågad hoppas under denna tid att modern skulle komma svänga i frågan då bla domen anger att fortsatt gemensam vårdnad och umgänge med bägge föräldrar är bästa för det aktuella fallet.
Detta hade tyvärr ej skett. Samtliga förslag på lösningar hade blivit obesvarade helt.
Enligt Familjerättsutredningen hade dem flyttad till en annan kommun. Barnets folkbokföring hade ändrats. Barnet har inte heller fått träffa sina släktingar på faderns sida eller vänner sedan detta urartade.
Hur kan man dra igång ett umgänge i detta läge och på annat sätt kunna medverka i barnets liv? Ser Ni detta beteende som egenmäktighet med barn? Polismyndigheten hänvisar vid sådana ärenden till Socialnämnden och allmän domstol.
Eftersom det är inte mitt juridiska ombud som bestämmer i frågan och det är inte hen som isolerar barnet från familjen är det allra vanligaste rådet som jag hittills fått från Era kollegor att ”kontakta ditt ombud” undanbes, tack.
Har kontakten med denne regelbundet.
Vet att det finns fler oroliga föräldrar och även själar som brinner för barnrättigheter därute som hade velat ta reda på vad som kan göras ifall TR domen inte följs av ena parten med hänvisning till formalia och bla plikten som ligger på boendeföräldern att motivera barnet till umgänget med den andre föräldern förbises.
Frågan borde vara värd att besvaras med tanke på bla att Barnkonventionen hade nyligen blivit till lag från årskiftet som ett sätt att styrka barnperspektivet och barnets bästa för varje unge som bla drabbats av vårdnadstvist.
Med vänligaste hälsningar