Det står i 4 kap. första paragrafen st 2 socialtjänstlagen att om det finns godtagbara skäl har den enskilde rätt till försörjningsstöd även om han eller hon inte står till arbetsmarknadens förfogande. Ska bestämmelsen tolkas så att även den som är över 65 år i normalfallet ska stå till arbetsmarknadens förfogande för att vara berättigad till ekonomiskt bistånd?