Hej. Jag lever ihop med man och 4 barn, barnen är myndiga. Jag vet inte riktigt hur jag ska gå tillväga, så testar här om ni kanske har nåt tips. Jag gör i princip allt, städar, tvättar, lagar mat, tar disken, soporna, vägleder alla för deras välmående. Söker jobb som en idiot, och hoppas på att få någon sysselsättning så att jag har en möjlighet att slippa höra hur dålig jag är, vilken idiot jag är, hur lat jag är, ja, mobbing på hög nivå( mannen) Det är en vardag, och har vant mig att stänga av. Jag har fortfarande skinn på näsan, så jag kan handskas med det. Men känner att det inte är rätt att stanna kvar. , jag har liksom gett upp alla mina möjligheter för de... Har dock ingenstans att bo, inga bekanta, och lgh är inte på mitt namn, detta ger mannen mer , "makt". Han vet att om jag lämnar så sover jag under bar himmel. Men det tär på självförtroendet, och jag vill inte leva i en fasad. Där allt är perfekt.....