Hej,
vill gärna först o främst ge lite kort historia. Fick en orosanmälan som ett brev från posten för ett år sen, efter en incident hos FTV tillsammans med mitt barn. Det visade sig dock att hon hade tandläkarskräck och fick gå flertalet gånger innan det blev bra igen. Det här året var det dock inga problem.
Men problem för mig och dem, orosanmälan, långa utredning följde pga detta. Barnen blev placerade till att börja med i jourfamilj senare till familjehem, där de nu är. Blev med diagnos i december (autistisk samt drag av ADHD), oh diverse andra sjukdomar som inte finns något bot på (tex. PMS ). Jag nämnde för soc att dottern hade tandläkarskräck , jag har diagnos och vill gärna hitta knep för att kunna hantera situationen tillsammans med barnen (har två, varit ensam med dem i flera år och inget gnäll från soc förräns nu, vilket jag tycker är märkligt, då de är mycket större nu 10 och 8). Men det örat hördes inte på, kände jag och känner än.
Jag känner mig inte hörd på, lyssnad på, inte förstådd, överkörd av denna myndighet. Har umgänge nu 3 timmar varje torsdag med ett barn i taget, samt varannan söndag. Har beklagat mig om detta, varför inte varje söndag, lite mer.. nix. "Kör på som förut" vilket har varit sen december.. Tyvärr ingen ändring, mej veterligen än så länge (sagt detta till min kontakt igår hade förväntat mig lite mer sammanhängande och längre tid tillsammans i sommar) så enbart varannan helg i sommar. Har tagit till vissa knep de dagar vi har umgänge för att få det att gå, vilket funkar. "Mål att komma hem" javisst, "om umgänget funkar" vilket det gör. Sanningen är att det är väldigt drygt, tomt och rent ut sagt eländigt när de inte är här. Hur ska jag kunna bevisa för soc att jag har ändrat mig, att det är bättre nu?
Fick avsluta praktik pga sjukdom och har inte kommit åter dit. förmodligen stress-relaterat över detta med soc och barnen, det är många andra stressmoment också som jag tyvärr inte kan göra något åt.
Har kommit med förslag flera gånger om olika varianter om umgänget, tex. varje helg tillsammans, en vecka i taget, eller som ena dottern sa "när mamma har pms kan vi vara hos morfar" men det dög naturligtvis inte. Har då inte mycket att komma med.
Har blivit fråntagen så mycket, först barnen oavsett om jag skrev på vårdplan eller inte barnbidrag, bostadsbidrag, blir inte lantstället med barnen hela sommaren, ej heller picknickar eller bada tillsammans på ett bra badställe..
Jag är medveten om att jag inte är "normal" alla dessa fina formuleringar/ord tex. i brev och så, har jag nämnt, att skriv gärna med enklare ord många gånger, men inte.. Det är inte alla gånger jag förstår vad de menar men får ingen förklaring. Kanske för andra konstiga, underliga intressen men jag tycker om det. tex. sticka och annat kreativt.
Hjälp, vad göra för att få hem dem igen, med vissa justeringar (dvs.knep för mig, nämnas kan att har kontakt på habiliteringen, sk habben) hur ska jag kunna bevisa för soc att jag har ändrat mig?
Tacksam för svar