Klarar inte av att bo hemma längre

Hej!
Jag är ganska snart 17 år, och går i ettan. Jag har provlem med psykisk ohälsa o jag hår hos bup o har antidepp osv. Men mina föräldrar fattar inte att ibland gör man korkade val o sånt. Dem litar inte på mig när jag säger sånt som att jag inte tar droger(som jag verkligen inte gör jag endast snusar, men de drar nån helvriden koppling mellan det) och massa andra saker. Dessutom är det alltid minst ett bråk om dagen, även fast dem vet hur lite psykiska påfrestningar jag klarar av pga depressionen. Jag klarar inte av att bo hemma helt enkelt.

Jag vill bara må bra, och jag tror inte jag kan det hemma. Har en flickvän tre timmar bort men hon tar studenten nu och ska flytta till luleå, så ingen möjlighet att flytta ihop med henne. Mamma och pappa tror heller inte jag klarar av att bo ensam för dem endast ser mig som ett litet barn. Men jag behöver komma bort från dem, detta klarar jag inte mer. Är borta från ”hemmet” så mycket som möjligt, men i slutändan kommer jag komma hem och då vet jag att utskällningqr för saker jag inte gjort börjar. Snälla vart ska jag vända mig? Min psykolog? Socialen? Jag går varje dag och tänker om det är livet som ska kosta eller om jag ska rymma, för jag orkar inte bo hemma mer.

Malle
2021-05-17 22:12

Hej!

Vi förstår att du har en tuff situation just nu. Utifrån den situation som du beskriver låter det som att du och dina föräldrar skulle vara i behov av stöd för att kunna prata om er situation och hitta lösningar som blir bra för er alla.

Utifrån att du är under 18 år och går i gymnasiet så har din föräldrar försörjningsansvar för dig så länge som du går i gymnasiet. (Dock som längst till och med det år du fyller 21). Med försörjningsansvar menar man att dina föräldrar ska se till att du exempelvis får mat, kläder och någonstans att bo (vilket kan vara att du bor hemma).

Du och dina föräldrar har alltid rätt att ansöka om stöd hos socialtjänsten och det görs en individuell bedömning gällande vilka eventuella behov av stöd som finns.

Det är bra att du har en pågående kontakt med BUP utifrån ditt mående och möjlighet att prata med en psykolog. Du kan alltid be din psykolog att hjälpa dig om du vill ha en kontakt med socialtjänsten där du bor och du inte vet hur du ska göra för att kontakta dem.

Då du skriver att du är 17 år så kan du undersöka om du kan ställa upp dig i bostadskö i den kommun du bor. Det löser inte det nu men det är bra med en förberedelse och samla köpoäng till den dag du har möjlighet att stå för ett eget boende.

Vänligen

Soctanterna