Jag har heltidsjobb i Malmö samt en son på 13 år som bor hos mig på heltid. Pappan finns i Thailand och är ej kapabel att ta hand om min son. Jag har under ett års tid intensivt letat lägenheter på Boplats Syd och Blocket. Jag kan betala högst 5000 kr per månad. De som hyr ut enstaka rum i sina lägenheter vill hittills ej ha både en mor och en son som hyresgäster. Blockets priser på lägenheter är vidare oskäligt (och olagligt?) höga. En liten 2:a kan utan vidare kosta 7-8000 per månad. Vad gäller Boplats Syd är min bedömning att det kommer ta minst ett halvår till innan jag är långt framme nog i kön för att få bostad. Jag kan ej få lån till att köpa bostad då jag under en tidigare period av arbetslöshet tog för mycket lån. I början av december går mitt andrahandskontrakt för en liten lägenhet i Malmö ut. Hyresvärden är fullständigt ovillig att förlänga kontraktet trots att han känner till min situation i detalj. Då jag ej har nära vänner i Sverige kommer jag och min 13-årige son hamna på gatan om någon månad - trots att jag har fast jobb. Finns det något Soc kan göra för att hjälpa mig?
Kan vara värt att notera att i den rättsliga relationen vid andrahandskontrakt är den som har förstahandskontraktet hyresvärd gentemot hyresgästen i frågeställningen.
Avtalssituationen enligt hyreslagen (12 kap. jordabalken) och bostadsrättslagen (1991:614):
Avtalsrelation I:
Hyresvärd 1: bostadsbolaget eller om lägenhet med bostadsrätt: bostadsrättsföreningen
▼
Förstahandskontrakt
▼
Hyresgäst 1: den som står på förstahandskontraktet eller om lägenhet med bostadsrätt: bostadsrättsinnehavarenAvtalsrelation II:
Hyresvärd 2: hyresgäst 1 som hyr ut lägenheten helt (med godkännande av hyresvärd 1) eller delvis (godkännande behövs ej) i andrahand
▼
Andrahandskontrakt
▼
Hyresgäst 2: den som står på andrahandskontraktetDet framgår inte vilken av hyresvärdarna det är frågan om, även om det kan förutsättas vara hyresvärd 1 som avses.
Är det bostadsbolaget det är frågan om, så har andrahandshyresgästen ingen talerätt i hyresnämnden, eftersom godkännande av andrahandskontraktet är en del av förstahandskontraktet, inte av andrahandskontraktet. I sådant fall torde det vara tämligen meningslöst för hyresgäst 2 att omförhandla ett avtal som han eller hon inte är part i, d.v.s. förstahandskontraktet. Den som har förhandlingsmöjlighet och därpå följande talerätt i hyresnämnden i det fallet är i så fall hyresgäst 1.
Emellertid så gäller hyreslagens regler även i partskonstellationen mellan hyresvärd 2 och hyresgäst 2, där hyresvärd 2 då alltså är samma avtalssubjekt som hyresgäst 1. Med ett sådant avtal följer de sedvanliga skyldigheterna (både dispositiva och indispositiva bestämmelserna i hyreslagen). Specialregler gäller vid t.ex. andrahandskontrakt. T.ex. saknar hyresgäst 2 i princip besittningsskydd de två första åren (12 kap. 45 § jordabalken). Efter två år kan andrahandsparterna upprätta ett särskilt avtal om fortsatt avsaknad av besittningsskydd (12 kap. 45 a § jordabalken), men avtalet måste då fastställas av hyresnämnden för att äga rättslig giltighet. Som andrahandshyresgäst har man sålunda en märkbart svag och utsatt position på bostadsmarknaden.