Hej! Jag är så enormt trött på att bo hos mina föräldrar. Jag är 26 år och långtidsarbetslös, söker endast arbete på deltid (20%) pga psykisk ohälsa, och just nu är min enda inkomst aktivitetsbidraget man får via arbetsförmedlingen, alltså ca 3000 i månaden. Jag vet inte hur man ska kunna klura ut vilka sorters stöd/bidrag man kan få i min situation, det är så förvirrande med alla olika myndigheter och det känns inte som att jag har någon koll alls. Sjukvården har inte varit särskilt hjälpsam och verkar tycka att jag själv ska veta vad som behöver göras. Jag har inte autism eller liknande, min syster har det och det verkar finnas fler olika stöd/möjligheter då men det har jag alltså inte tillgång till. Är det omöjligt att flytta/bo själv utan heltidsjobb eller åtminstone deltid på högre %? Om jag hade flyttat hemifrån för några år sen när jag hade ett heltidsjobb verkar det som att jag hade haft rätt till olika bidrag nu men eftersom jag fortfarande bor hos föräldrarna känns det omöjligt att göra nånting. Jag har ansökt till en utbildning som börjar nu på höstterminen, och funderar på om det är möjligt att flytta med inkomsten man får från csn? Skulle isåfall behöva ta studielån och det känns ju läskigt att få såna enorma skulder som det innebär.. På csns hemsida står det att ens möjlighet till studiebidrag inte påverkas av om man har socialbidrag, men det verkar inte som att man kan få socialbidrag om man ansöker efter att man fått csn? Om jag kommer in på utbildningen så är jag inte säker på att jag kommer klara av det, då den är på 100% (Jag har pratat med dom om Särskilt Pedagogiskt Stöd som jag borde ha rätt till men det kanske inte är tillräckligt, har aldrig haft det och vet inte vad jag behöver), och jag har ingen aning om hur det funkar om jag lyckats flytta hemifrån innan och sen måste avbryta studierna och blir av med csn... Även om jag lyckas hitta ett jobb på 20% så kommer min lön inte vara särskilt mycket högre än bidraget jag redan har, vilket vad jag förstår verkar vara alldeles för låg inkomst för att någon ska vilja ha mig som hyresgäst. Att äga egen lägenhet/hus känns ju ännu mer avlägset. Är jag dömd att bo hos mina föräldrar för alltid? Jag känner mig så förvirrad av alla regler och det verkar bara omöjligt om jag inte på något sätt lyckas arbeta på heltid. Finns det någonting jag kan göra alls i min situation?