I ett rättssamhälle, så krävs det att dom rättsvårdande myndigheterna skall kunna bevisa din skuld, för att du skall kunna bli lagförd. Där har du också en självklar rätt till en försvarsadvokat.
När "skvallertanter", "dolda agendor" och andra anonyma "lekmannaåklagare", får "styra" vilka socialtjänsten skall påbörja utredningar emot, så gäller det omvända. Du som anklagad måste bevisa din oskuld. Du har heller inte rätt till en försvarsadvokat.
Hur skulle samhället se ut om polis, åklagare och domstolar, skulle börja tillämpa principen om "omvänd bevisbörda"? Det skulle definitivt inte kunna kallas för ett rättssamhälle och därmed inte heller för en demokrati. Medborgarna i ett sådant samhälle, skulle i praktiken vara helt rättslösa.
Under häxprocesserna under senare halvan av 1600-talet, torterades, halshöggs och brändes ca 300 kvinnor, efter att ha blivit anklagade av barn ( i många fall sina egna) för att ridit på kvastar till Blåkulla och för att ha haft sex med Djävulen. Dom barnen fick dock inte vara "anonyma".
Givetvis skall vi skydda våra barn från våld och se till att dom får en trygg uppväxt. Detta får dock inte ske till priset av att vi i praktiken, gör föräldrar och andra vuxna helt rättslösa. Skall barnen känna sig trygga, så måste deras föräldrar också kunna känna sig trygga. Det är det nog inte så många som gör i ett "anonymt angiverisamhälle", där man måste bevis sin oskuld och dessutom inte ens har rätt till en försvarare.
Otrygg tvåbarnsfar.