Vad ska jag göra alltså

Hej! 16 åringen med sonen här igen. Har under dom här två åren gjort det med att sätta sig ner och ställ frågor men får aldrig några svar förutom ”bra fråga har tyvärr inget svar” och får inte veta vart hon får allting ifrån. Försöker gång på gång få kommunikation men hon vill inte lyssna. Finns inget samarbete. Hon lyssnar inte på vad som skulle vara bäst för mig och hur jag mår utan det hon har skrivit är som hugget i Sten. Vad man än säger. Vad man än gör så spelar det ingen roll. Gick på pissprov i ett år somsagt och var ren alla gånger och sattes på narkomanboeendet för hon uppfattade det så? Min pappa berättade att han och sin pappa hade en bra relation och så skrev hon att pappa blev Misshandlad som ung Och att då är det ärftligt så han misshandlar mig? Hon hör verkligen det hon vill höra. Det är bara hennes åsikt som spelar någon roll. Hon klagar på att jag är dålig i skolan och skriver om min skolproblematik överallt men hon bjuder inte in skolan på SIP eller möten eller svarar när dom ringer, hon intresserar sig inte alls. Hon tycker även att det är konstigt att jag mår som jag mår men att placeringarna verkar få mig må bättre men när jag bodde hemma mådde jag sååå bra sen placerades jag och blev död inombords. Brydde mig ej om nått och fick bli inlagd på BUP för mitt mående men ändå så har det hjälpt enligt henne. Jag vet helt ärligt inte vad jag ska göra. Pratat med både cheferna och ena är på deras sida och den andra satt att dom måste ha bevis i domstol vilket dom uppenbarligen inte har. Det finns inga grunder överhuvudtaget. Det har varit samma utredning sen jag precis hade fullt 14 och blir 17 nu. Dom ser tydligen ingen förändring så dom kan inte ta bort det säger dom. Innnan min son kom var jag tvärnära på att avsluta det för insett att detta är en omöjlig kamp då vi har en maktmissbrukare som handläggare. Vill verkligen ta mig ut det här men känns så omöjligt då hon ej lyssnar det är som om jag ger henne ett papper o hon skrynklar ihop det och slänger det. Hon bara säger saker om mig o min familj som inte stämmer överhuvudtaget och då säger man som det är men eftersom hon har makten så är det bara hennes åsikt som bestämmer. Behöver verkligen hjälp. Vad fan ska jag göra!!!???

Min sista utväg 2
2020-03-11 18:14

Hej!

Vi tolkar det som att du upplever att du är missförstådd, inte sedd eller hörd av din handläggare, vilket så klart är tråkigt. Du skriver även att du har tagit upp problematiken med din handläggare men att du inte fått något gensvar.

I de uppgifter som inhämtas av dig ska din röst framgå, alltså vad din inställning är till t.ex. erbjudna insatser, och de uppgifter som du lämnat ska klart framgå. Däremot i socialtjänstens bedömning är det den bedömning som din handläggare har kommit fram till som framförs.

Om det gäller en utredning och du eller dina vårdnadshavare anser att det har förts felaktiga uppgifter i utredningen kan man i så fall skriva ett skriftligt tillägg som ska tillföras utredningen från er.

Du och dina vårdnadshavare kan alltid vända er till socialsekreterarens chef för synpunkter och klagomål, vilket du skriver har gjorts men att du inte tycker att det lett till någon förbättring.

Då vi inte är insatt i ditt ärende och i detta forum endast ger generella svar vill vi betona vikten av gott samarbete mellan dig och din socialsekreterare, allt för ditt bästa.

Du skriver om att du varit placerad och vid insatser ska en vårdplan upprättas där det ska framgå när vården är uppnådd samt en genomförandeplan för att det ska vara tydligt hur vården ska uppnås. Vi råder dig att prata med din handläggare om det för både tydlighet och förutsägbarhet.

I arbetet mellan klient och socialsekreterare finns alltid en inbyggd obalans, vilket vi tänker är något alla socialsekreterare är högst medvetna om och är ödmjuka inför.

Som du säkert har sett i våra andra svar kan man vända sig till IVO (inspektionen för vård och omsorg) som är socialtjänstens tillsynsmyndighet, eller till klagomålsenheten i Malmö stad. Det för att anmäla om du upplever att du har blivit felaktigt bemött.

Vi hoppas att vi har kunnat vara behjälpliga!

Vänligen

Soctanterna

Hej!

En läsare har bidragit med lite tips till dig. Vi klistrar in hens svar nedan.

Vänligen

Soctanter

"Ta med dig någon som du litar på, i samtalen med socialtjänsten. Någon som kan sitta bredvid och stödja dig. Det kan vara en lärare, skolkurator eller någon annan som du har förtroende för.

Om du har ett lokalt barnombud där du befinner dig kan du kontakta den personen. Här finns en lista på de lokala barnombud som finns i Sverige: https://boiu.se/om-oss/lokala-barnombud/

Du kan också tala med en diakon. De är vana vid att samtala med socialtjänsten och är ofta utbildade socionomer själva, och deras uppgift är att hjälpa dig så att du får din röst hörd och att det du tycker, tänker och upplever blir taget på allvar. De kan följa med dig till socialtjänsten, om du vill.

Du kan också vända dig till ungdomshälsan där du befinner dig. Där arbetar kuratorer som kan stötta dig och ge dig råd. Läs mer på https://www.umo.se/hitta-mottagning/?t=ao

Men jag tror att den som kan hjälpa dig mest i det här läget är ett lokalt barnombud. Eller eventuellt Barnombudsmannen på nationell nivå. Läs mer om BO:s arbete här: https://www.barnombudsmannen.se/ "