Hej, jag letade på era sidor men jag kan inte komma fram till vilket område jag ska kontakta någon för att framföra att jag är orolig för ett barn och jag vill vara anonym. Men det kanske inte går?
Och jag vet inte heller om mina misstankar stämmer förutom de händelser jag har sett. Det finns en liten flicka på kanske fyra år där föräldrarna straffar henne genom att låta henne stå och banka på ytterdörren utomhus i minst 20 min och gråta. Detta har pågått sen i somras och vid ett tillfälle var jag utanför hennes hus då det pågått säkert 30 min. Jag frågade då flickan hur det var. Hon vägrade titta på mig utan fortsatte banka på dörren. Efter en stund öppnas dörren och hennes mamma sliter in henne i huset och vägrar titta på mig. Jag bara kände att det står inte rätt till.
Jag har sett pappan bära barnet skrikandes flera ggr. Han tittar inte heller på mig när vi möts på gatan. Nu senast stod barnet förra helgen och skrek utanför och då ser jag pappan stå på ovanvåningen och titta ner på barnet medan hon skriker. Jag tror att han såg mig i fönstret och då försvann han snabbt in. Barnet fick stå kvar ett tag och skrika fortsatt.
Är detta skäl till oro för det här barnet? Men det är fruktansvärt att höra hennes gråt och skrik och jag förstår inte varför ingen annan reagerar som har barn själva??
Hej!
Tack för din fråga, och vad bra att personer i barns närhet reagerar när de uppfattar att det kan finnas skäl för att ett barn kan fara illa.
Du skriver att du inte säkert vet om barnet far illa eller inte, men utifrån det du sett har du fått en känsla av att något inte är rätt.
När det handlar om att anmäla sin oro till socialtjänsten räcker det med att det kan finnas misstankar om att ett barn kan fara illa. Sedan är det socialtjänstens uppgift att vidare utreda om barnet eller familjen kan vara i behov av socialtjänstens insatser eller inte.
För att göra en orosanmälan till socialtjänsten ska du vända dig till det socialtjänstkontor barnet tillhör utifrån var barnet bor.
Helst ser socialtjänsten att den som gör en orosanmälan står för sin oro genom att uppge vem det är som anmäler oron. Ibland kan socialtjänsten behöva fråga mer gällande den anmälda oron som inkommit och vill då kunna nå anmälaren.
Som privatperson finns möjligheten att välja att vara anonym vid orosanmälan. Det är viktigt att du i så fall inte röjer din identitet genom att uppge relation till barnet, ditt namn eller var du bor samt att du ringer från dolt nummer.
Det viktiga är att om någon uppfattar att det kan finnas oro för ett barn att det i så fall kommer till socialtjänstens kännedom.
Vi hoppas att du har fått svar på dina frågor!
Vänligen
Soctanterna