Barn som är rädd för sin förälder

Jag skulle vilja ha råd kring en ohållbar situation.
Ett barn har anförtrott sig till mig kring dennes hemsituation.

Barnet är rädd för sin förälder som denne bor hos. Barnet i fråga säger sig ha blivit slaget, sparkad på, hotad och grovt kränkt av förälder och syskon.

Barnet känner sig inte älskad och denne har självmordstankar och självskadebeteenden.
När barnet har uttryckt att denne vill ta sitt liv har föräldern inte brytt sig.
Barnet är deprimerad och känner sig inte trygg hemma.

Barnet, skola, BUP mm har gjort anmälningar till soc men när det är dags för möte samt hembesök så vågar inte barnet säga som det är då denne är rädd för konsekvenser så som slag eller olika straff.
Barnet har också fått höra att denne överdriver och ljuger.

Barnet känner sig som en slav hemma då denne får städa, tvätta, laga mat, ta hand om syskonen mm. Detta gör självfallet att skolarbetet blir lidande.

Jag själv arbetar inom vården och jag vet att jag skall göra en orosanmälan vid misstanke om barn som far illa, det kommer jag också göra men hur vet jag att denna anmälan inte bara blir en i mängden?

Barnet har uttryckt en önskan om att få bo hos mig då denne känner sig trygg i mitt hem. Det skulle dock inte föräldern gå med på frivilligt och jag förstår att det är svårt att få igenom en sådan önskan.

Barnet vill bara känna sig trygg och älskad. Jag finns här för barnet men pga långt avstånd så kan jag inte hjälpa barnet annat än som stöd så som det ser ut nu.

Snälla hjälp mig, och hjälp detta barn till en trygg tillvaro.

Frustrerad vuxen

Kommentarer

Hej!

Så bra att barnet har dig som lyssnar och finns där för hen. Det är ett fint förtroende att få.

Alla barn har rätt till en trygg uppväxt tyvärr är det inte alltid så det blir. Det händer att barn inte berättar för socialtjänsten hur situationen ser ut hemma, det kan till exempel bero på att man är rädd för att det ska bli värre eller att man inte känner tillit till handläggaren.

Det är bra att du tänker göra en anmälan så att uppgifterna når fram till socialtjänsten. Vad som sedan händer med anmälan och vad den leder till omfattas av sekretess och därför kanske du inte kommer att få svar på vad som händer. För barnet är det viktigt att personer ser och reagerar på hens berättelse så att förtroendet för andra personer stärks och att det finns hopp om förändring.

För att socialtjänsten ska se allvaret i barnets situation kan du kanske både förklara i anmälan om barnets rädsla att berätta hur det är, samtidigt som du stöttar barnet i att faktiskt berätta för handläggaren vad som händer hemma, så att socialtjänsten har en chans att kunna bedöma behovet av skydd framöver. Socialtjänsten har en skyldighet att göra skyddsbedömning i uppgifter som inkommer till socialtjänsten när det rör barn.

Vänligen

Soctanterna

Soctanter