Pappa vägrar ge dotter vård

Hej! Jag har en knappt 13-årig dotter som utvecklat anorexia under 2019. Pappan och jag är separerade. Dottern är väldigt arg över att jag tagit henne till Ätteamet på BUP och vägrar därför träffa mig annat än sporadiskt sedan några månader tillbaka. Tidigare hade vi växelvis boende. Denna aggressivitet och vägran är f ö helt i linje med sjukdomen. Hon blir sjukare och sjukare men pappan vägrar att inse det. Han hävdar med en dåres envishet att dottern inte har något problem och ger henne därför inte någon behandling. Hon svälter hela dagarna då hon lämnas ensam när han arbetar. Jag har försökt gå dit för att tala med dottern, då har han vid flera tillfällen kört från sitt arbete för att mota bort mig från området. Vid ett tillfälle förekom fysisk misshandel. Rekommendationen från vården är matschema och sex övervakade måltider per dygn. Dottern får ingen, hon lämnas helt ensam. Hon får inte heller idrotta, men har ingen vuxentillsyn. Hon har symptom på svält som kan göra henne akut sjuk, men inte heller det skulle någon upptäcka förrän han kommer hem. Vem ska hjälpa mitt barn? BUP har nu remitterat vidare till Ätstörningscentrum med förhoppningsvis bättre resurser och de kommer att göra ytterligare en anmälan till socialtjänsten. Min fråga gäller nu vem som egentligen ska ansvara för att pappan slutar förhindra vård och behandling. Alla hänvisar till socialtjänsten men där får jag inget gehör alls. Det är obegripligt och fruktansvärt ångestskapande att dottern ska sitta och bli sjukare och sjukare utan att någon gör något.

Matvägran
2019-08-12 14:07

Hej!

Vi förstår utifrån din fråga att du har en stor oro för din dotter, och att du känner dig maktlös i dina försök att hjälpa din dotter till en bättre hälsa.

Du skriver att din dotter tidigare bodde växelvis hos er båda föräldrar, men att hon sedan en tid tillbaka har valt att vara boende hos sin fader och att kommunikationen er emellan inte är fungerande. Det i sig kan medföra att du upplever att din kontroll över din dotters mående, intag av mat och utövande av motion såklart minskat.

Du skriver att du vänt dig till sjukvården, Bup med din oro och att din dotter är arg på dig utifrån det. Om du som förälder har en stor oro för ditt barn gällande hennes ätstörning har du agerat korrekt när du vänt dig till Bup, vilket de bekräftat genom att remittera henne vidare till ätstörningscentrum.
Vi råder dig till att fortsätta ha en god kontakt med sjukvården även om din dotter inte vill att du närvarar. Samtidigt att finnas där för din dotter och försöka få en bättre kommunikation med din dotters fader, allt för din dotters bästa.

Om din oro inte minskar gällande din dotterns hälsa och du fortfarande upplever att du inte når fram i kommunikationen med din dotters fader gällande er dotter, kan du vända dig till socialtjänsten med din oro. Du kan göra en orosanmälan till socialtjänsten i den kommun din dotter är folkbokförd. Socialtjänsten kommer då först att göra en förhandsbedömning där de kallar er som vårdnadshavare och även er dotter till samtal. Det för att inhämta information till om det finns behov att utredas vidare eller inte.

Vi hoppas att du har fått svar på dina frågor och att din dotter får rätt hjälp till bättring.

Vänligen

Soctanterna