Vad kan jag göra?

Hej. Mitt barn är myndigt o sol placerad på annan ort, jag känner att det blir värre och värre för barnets mående varje gång vi ses, nu har syskon också börjat upptäcka barnets mående. Jag har påtalat vad mitt barn har behov av för socialen, som ex. en praktik med friska människor, och på så sätt få en motivation att fortsätta uppåt med utbildning o jobb, kanske körkort osv..detta har inte hänt, det var hela anledningen till att byta stad, att fullfölja sin planering mot utbildning samt få en praktikplats. Naturligt blev det då för mitt barn att hänga med "vem som helst", då ensamheten tog överhand, och mycket fri tid att inte ha nåt att göra, förutom att hänga ute. Mitt barn dör typ framför våra ögon, o vi kan inte göra något åt saken. Barnet har försökt att avsluta sitt liv, skär sig själv, bränner sig med fimpar, har destruktiva förhållanden med killar...ja, det med andra ord så har barnet ingen som helst self care heller. Detta gjorde ej barnet i vårt hem. Barnet var alltid mån om sig själv, sitt yttre osv..det enda problemet barnet hade var att hen var skoltrött, inget annat...Nu vet jag inte vad jag ska göra, och varje gång min telefon ringer så får jag en klump i magen, siat var det från sjukhuset, där de inte visste om mitt barn skulle överleva natten eller inte. Det påverkar allt. Syskon, föräldrar, jobb sökande, motivation att motivera övriga syskon. Jag förstår inte hur de kan vägra lyssna på något som var så självklart.

Orolig mamma

Kommentarer

Hej!

Du skriver att ditt barn är myndigt och frivilligt placerad och att du och syskon uppmärksammat att barnet inte mår bra. Du skriver också vad du anser att barnet skulle vara i behov av men att det inte blivit så som du velat och du uppfattar inte att socialtjänsten lyssnar på dig.

Att vara förälder och anhörig till ett vuxet barn är inte lätt då möjligheten att få veta vad som händer i dennes liv är begränsad och styrs av det vuxna barnet själv. Oron är många gånger lika stor som när barnet är omyndigt men insynen är helt och hållet upp till barnet vad förälder och syskon får ta del av. Det är inte heller föräldern som kan påverka vilken planering som socialtjänsten och det myndiga barnet kommer överens om. Om ditt barn väljer att häva sekretessen gentemot dig blir situationen en annan då du har möjlighet att få insyn på ett annat vis. Detta görs genom att ditt barn lämnar ett skriftligt medgivande till sin socialsekreterare om att du får ta del av information i ärendet.

Det är svårt att fokusera på annat när ens barn mår dåligt, och än mer när det är så pass allvarligt som du beskriver. Du kan alltid göra en orosanmälan till socialtjänsten om du är orolig för ditt barns mående, vilket vi förstår att du är. Att fokusera på sitt eget liv när ens barn inte mår bra kan kännas omöjligt och relationer omkring blir inte sällan lidande. I detta är det av största vikt att du och kanske även syskon få hjälp och stöd för att orka med.

Det finns föreningar för anhöriga till personer som har missbruk och psykisk ohälsa som man kan gå med i för att komma i kontakt med personer som befinner sig i en liknande situation.

https://vard.skane.se/psykiatri-skane/bli-delaktig/patientforeningar-a-o/

Att prata med en kurator eller psykolog för att ha någon som lyssnar och kan bidra med verktyg för hur det går att förhålla sig till en situation som du inte styr över kan vara ett annat sätt.

Vi hoppas att du får hjälp och stöd och att ditt barn också får den hjälp som behövs.

Vänligen

Soctanterna

Soctanter