Orolig för min 16åriga son

Hej,

Jag har en fråga.. det är så här att min sons beteende under de senaste 2 åren förändrats drastiskt och nu de senaste månaderna ännumer. Han går inte till skolan alls och kommer hem väldigt sent om nätterna och ibland inte alls. Vi alla i familjen ringer honom och vill veta var han är men då svarar han ej och skulle han vara hemma någon liten stund så är han väldigt arg och tycker att jag är jobbig som ör orolig. Han har tidigare blivit kontaktad av socialen men jag ville inte ta det vidare för jag vet inte vad det kommer innebära då jag inte vill förlora min son. Men nu känner jag att jag inte kan göra mer och behöver verkligen hjälp att vägleda min son rätt men han det är svårt när han inte bryr sig. Vad kan jag göra?

Orolig mamma
2019-05-23 23:05

Hej! 

Det är förståeligt att du är orolig för din son då han, enligt din beskrivning, den senaste tiden har förändrat sitt beteende på ett negativt sätt.   

Det finns olika anledningar till att en ungdom förändrar sitt beteende och ibland är det endast en förändring som ingår i ungdomens normala utvecklingsfas.  Dock är det alltid oroande om en ungdom slutar gå till skolan och inte heller vill delge familjen vad den gör under sin fritid.  

Du skriver att han tidigare har blivit kontaktad av socialtjänsten men säger inte vad det handlade om. Vi utgår från att du, om du är vårdnadshavare, blev informerad om anledning till kontakten och, om det var en orosanmälan, fick ta del av uppgifterna.  Du skriver att du inte ville fortsätta med kontakten men sannolikt bedömde även socialtjänsten att det inte fanns behov av fortsatt kontakt vid detta tillfälle. 

Då det utifrån denna kontakt troligen finns en viss kunskap om din son på socialtjänsten kan det vara bra att kontakta dem för rådgivning och beskriva hur situation är i dag. Socialtjänsten kan erbjuda många olika stödinsatser både till den unge och/eller förälder så även om din son inte vill ha kontakt med socialtjänsten kan du som förälder få stöd och hjälp i föräldrarollen. När det gäller din oro för att “förlora din son” är det är viktigt att du tänker på att socialtjänsten i första hand arbetar utifrån frivillighet och att det endast är i undantagsfall som det kan bli tal om tvångsåtgärder.         

Vi hoppas att du har fått svar på din fråga och att du och din son erbjuds möjlighet att få stöd. 
 
Vänligen 

Soctanterna