Min mamma är över 60, men inte pensionär.
Hon vill lämna sin man, men vågar inte då hon är rädd att hon inte kommer klara sig ekonomiskt. De har varit gifta i många år.
Hon har ingen egen inkomst (förutom den låga garantipensionen som man får ta ut efter man fyllt 61), bor i ett hus som han står som ägare för.
Hon verkar inte vara berättigad till bostadsbidrag.
Enligt henne har de en betänketid på 6 månader. Stämmer detta när de inte har gemensamma barn? Det är inte säkert att hennes man kommer skriva under pappren, fast troligtvis kommer han göra detta.
Hon litar inte på att han kommer betala hennes försörjning under en eventuell betänketid, vilken hon inte kommer klara. Hon tror inte heller att hon kommer få något om de skiljer sig, utan att gå till rätten.
Hon är alltså väldigt stressad över denna situation och klarar inte riktigt att ta steget. Hon vet inte i vilken ände hon ska börja.
Kan hon få försörjningsstöd från socialen om hennes man inte betalar för henne, eller måste hon isf stämma honom?
Jag vill gärna hjälpa henne, men jag vet inte heller hur det kommer gå för henne och vill inte få henne till något så att hon sen står på helt bar backe.
Vad kan vi göra?