Jag och barnets pappa är separerade sedan 1,5 år. Vi har hela tiden haft växelvis boende varannan vecka för vårt barn som är 8 år. Barnet har under hela denna tiden uttryckt att hen trivs bättre hos mig, mamman, men ändå åkt till sin pappa. Ibland har han varit ledsen osv.
Detta har nu sedan ett tag tillbaka eskalerat, barnet är mycket ledset och oroligt innan hen ska till sin pappa. Sover dålig där osv. Han säger till mig att han trivs bättre hos oss, att vi är snällare osv. Barnet ringer ofta och är ledset och vill bli hämtat när hen är hos sin pappa, något som jag gjort då jag kunnat. Sen börjar allt om igen nästa gång hen ska till pappan.
Häromdagen ringde mitt barn och sa att hen och mitt ex kommit överens om att barnet skulle bo hos mig alltid, förutom varannan helg. Jag blev ganska förbluffad över att han lät detta stora ansvar ligga på barnets axlar och sa att jag måste få prata med barnets pappa om detta. Pappan uttrycker då att barnet gråter och saknar mig nästan hela tiden hos honom och han "orkar inte med det längre" och att han tycker att jag "skämt bort barnet" så det är därför. Vi kommer överens om att han kan få prova bo hos mig mer, efter att jag önskat att detta ska gå via socialnämnden, något pappan ifrågasätter varför.
Dagen efter får jag ett sms där pappan skriver att barnet ångrat sig, att hen vill bo växelvis precis som nu. Ingen info om varför eller hur detta kommit fram.
Hur ska jag göra? Jag vill och tänker inte tvinga mitt barn bo mer hos mig, men detta hattande hit och dit gör att varken jag eller mitt barn får någon lugn och ro. Ska jag kontakta soc? Jag vill inte förstora upp något som kanske inte behöver förstoras upp, men jag blir orolig av detta.