Misstanke Om Barn Som Far Illa

Postat: 2010-03-23 12:43

Hej

Vad skönt för flickan att hon har någon som hon kan vara ärlig med och att du tar hennes situation på allvar och gör ditt yttersta för att hjälpa henne.

Eftersom ni befinner er på en skola så skulle det första steget kunna vara att du tillsammans med henne går till kuratorn och försöker förklara situationen för denna. Det är dock viktigt att du och flickan först kommer överens om detta och att hon känner sig redo för att göra detta. Vissa skolor har även skolpsykologer och om er skola är en av dessa så kan såklart även skolpsykologen vara till hjälp.

Du skriver att du vill att flickan ska få professionell hjälp och vi misstänker att du med detta menar någon form av samtal. I vissa fall kan en kontakt med kuratorn eller en skolpsykolog vara tillräckligt medan man i andra fall kanske bör gå vidare och då kan de hjälpa er rätt. Vi skulle även rekommendera dig att tala med föräldrarna för att på så vis förklara din oro och berätta för dem vad du som lärare ser i skolan. Kanske att flickan helt enkelt lyckas dölja detta hemma precis som hon verkar göra inför de andra lärarna.

Att använda sig av tolk kan tyckas obekvämt om man aldrig har gjort det tidigare men de som arbetar som professionella tolkar är väldigt kompetenta och du kan tack vare dem vara säker på att ditt budskap kommer fram och även svara på deras eventuella frågor på ett tillfredställande sätt. Under inga omständigheter ska man använda sig av barnen, deras syskon eller andra släktingar som tolkar utan istället anlita professionella tolkar genom de olika tolkförmedlingar som finns.

Hoppas att du har blivit lite klokare och att du nu vet hur du ska gå vidare. Skulle det uppstå andra frågor eller funderingar så är du välkommen åter.

Vänligen

Soctanterna

Postat: 2010-03-23 13:35

Hej soctanterna!
Jag förklarade nog inte tillräckligt utförligt. Flickan är hårt sluten och berättar inget om sin situation. Jag ser på hennes beteende och kroppsspråk att hon inte mår bra. Hon säger att hon inte vill jag ska fråga hur hon har det eller dylikt.Hon hänger runt mitt rum och söker kontakt på fritiden. Hon är stel och blek.Hon är 13 år. Hon är blockerad när man försöker tala med henne eller lära henne nånting. Hon beteer sig som ett litet barn, springer runt och tjoar, eller skrattar hysteriskt på ett märkligt ytligt sätt.Hon ljuger om mycket.Hon säger konstiga saker som fått mig att lägga pussel och känna att det omöjligt kan stå rätt till.Att jag tror hon är trygg hos mig beror på att hon vågar släppa fram det här konstiga beteendet när hon är hos mig samt att hon ofta kommer till mig och vill leka eller arbeta på sin fritid.Hon har sagt till mig ibland att hon mår jättedåligt.Hon har varit hemma och varit dålig men kan inte säga någon "sjukdom".Men när jag frågar mer, ändrar hon sig och vill inte berätta mer. Ibland är hon gravallvarlig med en sorgsen blick som hos en vuxen kvinna.Hon har skrivit en saga om en man som ville sova i henne säng och en gång hade hon märkliga sår på armen vars tillkomst hade skett på ett otroligt sätt.Hon berättade om hur det gått till, och berättelsen var omöjlig att tro på.Jag blev rädd att hon skär sig och blivit utsatt för övergrepp, men det som hände var i sig inget anmärkningsvärt, bara tillsammans med hennes märkliga sätt och inlärningssvårigheter. Hon för över sin ångest på mig och jag känner att jag måste få hjälp att lotsa henne vidare för min egen skull också. Rektorn tycker att incidenterna är bagateller och att vi ska vänta och se.Jag vet inte om saken faller under min anmälningsplikt.Rektorn säger att det är skolledningen som skall sköta det i så fall. Jag vet inte vd jag ska göra när jag inte blir trodd. Jag har arbetat med många barn som har varit psykiskt mycket illa däran och jag tror att jag kan känna igen ett sådant barns beeteende..

Postat: 2010-03-24 11:21

Hej

Vi förstår din oro för flickan och tycker att du gör rätt som ligger på i ärendet.

Med anledning av din undran om huruvida ditt tidigare inlägg kom med eller inte vill vi bara kort förklara hur den tekniska biten av soctanter på nätet fungerar. Efter att man har skrivit ett inlägg och valt att publicera det så skickas det till oss för godkännande. Detta för att bland annat skydda enskilda individer och moderera bort olämpliga inlägg. Efter detta publicerar vi frågan på forumet och vi försöker sedan att svara på den inom ett dygn. Eftersom vi jobbar på kontorstider så kan det dock bli svårt ibland men vi försöker alltid att arbeta så snabbt vi kan. Ibland uppstår det även andra saker som gör att det kan dröja innan inläggen publiceras vilket var fallet för dig.

De som yrkesmässigt arbetar med barn och ungdomar eller i sin yrkesverksamhet kommer i kontakt med barn och ungdomar är skyldig att anmäla misstanke om att barn far illa till socialnämnden. Man måste inte ha konstaterat att barnet far illa. Det räcker med att man misstänker att så är fallet. Det är socialtjänsten som har själva utredningsansvaret.

Skulle det vara så att man känner sig tveksam på om man ska göra en anmälan eller inte så kan man konsultera socialtjänsten. Det kan man göra utan att nämna namnet på den som ärendet rör. Man kan nå individ och familjeomsorgen inom socialtjänsten genom att ringa Malmö Stads växel på 040- 34 10 00. De som jobbar där är experter på dessa frågor och kan förklara exakt hur ärendet går till.

I fallet som du beskriver tycker vi dock att din oro är så pass stark att en anmälan vore den bästa lösningen. Vi skulle vilja uppmuntra dig att återigen prata med din rektor och förklara hur du ser på läget. Kanske att du kan få med dig kuratorn eller någon annan ur elevhälsoteamet som stöd. Måhända är det så att rektorn behöver putsa upp sina kunskaper om skyldigheten att anmäla vid misstanke om att barn far illa och då kan en sådan påminnelse vara på sin plats.

Hoppas att du nu vet vad ska göra och att du får det stöd som behövs från dina arbetsledare. Vid ytterligare frågor är du välkommen åter.

Vänligen

Soctanterna