Jag har haft aktivitetsstöd de senaste åren. Hittade ett kortare vikariat, heltid, dagtid. Blev jätteglad att hitta ett jobb efter flera års arbetslöshet. Efter några veckors anställning lyckades jag få min chef intresserad av s.k nystartsjobb...överrenskommelsen var att jobba heltid både kvälls och dagtid i 1 år. Ifall anställningen inte blir förlängd så får jag i allafall 300 nya a-kassa dagar. När jag berättade denna nyhet till min man så blev han riktigt arg. Vi har en 3-åring tillsammans som går på dagis. Min man är arbetslös och därför har vi bara dagis kl 9-15 varje dag. Han säger att han varken vill eller har ork att ta hand om en 3-åring till kl 20-21 på kvällen. Resultatet har blivit att han gör det men klagar hela tiden då jag kommer hem och han är på dåligt humör. Svarar hela tiden mig med vresig ton. Höjer upp sitt värde som pappa och nedvärderar mig som mamma. Varje dag får jag höra "tänk om jag oxå hittar ett kvällsarbete...vem ska då ta hand om vårt barn?"
När jag kommer hem så han min man låtit vårt barn dra ut alla kastruller och bestick som ligger överallt. All post är rivet. Kläder ligger på golvet. All disk står i en hög. Båda data och tv står på.
Jag går runt med en ständig oro i min mage då han är hemma med vårt barn. Jag känner mig både glad för jobbet och ledsen för min mans omogna beteende.
Jag är rädd att förlora mitt arbete pga jag misstänker att min man förr eller senare kommer inte ställa upp mera på att ta hand om vårt barn. Jag är ledsen att min man inte förstår hur viktigt det är att hyran blir betald och mat finns på bordet. Min man säger att det är bättre om jag slutar jobba och vi ska söka socialbidrag.
Finns det dagis i Malmö som har kvällsöppet? får man ha ett sådant dagis fast vikariatet är bara 1 år? Jag försökt få min man att följa med på både samarbetssamtal och föräldrastöd men han vägrar. Han säger att andra människor kan inte bestämma hur vi lever våra liv.