Bilen

Jag funderar på var någonstans det står att man måste sälja sin bil för att kunna erhålla ekonomiskt bistånd?

När blev det praxis? Finns det en tid i historien då man inte behövde det?

Om man har en skruttig bil som man säljer för några tusenlappar så blir det ju svårare dels att kunna flytta till någon billigare bostad som ligger i utkanten av staden dels att få ett jobb om det krävs tillgång till egen bil.

Det känns så onödigt på något sätt. Det känns som att det blir ett slags moment 22. I dagens läge är man ju ofta beroende av bil, om det inte finns bra allmänna kommunikationer, och de borde ju bli dyrare att först göra sig av med en bil som man kanske haft i många år för att sedan bli tvungen att skaffa sig en nyare.

Kan man tänka sig att generellt ta bort kravet på att man måste sälja bilen, och vem är det som kan göra den generella ändringen i så fall?

Är det lagstiftarna, eller är det de enskilda socialkontoren som beslutar över denna fråga?

Funderaren
2018-11-06 13:47

Hej!

Det står inte uttryckligen i lagstiftningen att man måste sälja sin bil för att kunna erhålla ekonomiskt bistånd. Varje ansökan prövas individuellt och utgår ifrån den enskildes förutsättningar. Precis som du skriver kan en bil för vissa vara en förutsättning för att möjliggöra självförsörjning. Sådant som kan vara av betydelse för bedömningen kan vara bilens andrahandsvärde, tillgång till kollektivtrafik och den enskildes övriga förutsättningar.
Ekonomiskt bistånd är en del av samhällets yttersta skyddsnät och ska beviljas dem som efter en individuell prövning bedöms vara i behov av det. En grundförutsättning för att få ekonomiskt bistånd är att man inte kan klara av situationen på egen hand. Man ska vara helt utan egna ekonomiska resurser för att ha rätt till bistånd. I vissa fall kan en bil anses utgöra en ekonomisk resurs. Den enskilde har i första hand ett eget ansvar för att reda upp sin ekonomiska situation, och i det ansvaret ingår att använda de egna medel man har.

Det är lagstiftningen och andra förordningar som styr socialtjänstens myndighetsutövande och beslutsfattande. Men utifrån att alla bedömningar görs utifrån den enskilde utgör lagstiftningen en så kallad ramlag. Det innebär att olika bedömningar kan göras om olika individer beroende på deras enskilda förutsättningar.

Vi hoppas du fått svar på din fråga.

Vänligen
Soctanterna