Om en orosanmälan kommer in angående ett barn och en utredning startas, kan utredningen då visa att ända alternativet är familjehem? Är inte det den allra sista utvägen? Först erbjuds väl andra stödinsatser?
Jag
2018-05-30 18:08
Hej!
Det är svårt att svara direkt på din fråga då vi inte känner till alls vad som ligger till grund för den orosanmälan som inkommit.
Vid orosanmälningar som leder till utredning är det socialtjänstens skyldighet att bedöma om ett barn har det tryggt och har god omsorg. Om man kommer fram till att det finns brister i föräldraskapet, så att inte barns behov tillgodoses, ska utredningen specificera vad det är som brister och vilka insatser som krävs för att kompensera. Det står i lagen att stödinsatser ska erbjudas. Stödinsatserna är frivilliga (enligt Socialtjänstlagen).
I vissa fall kan bristen vara så omfattande att bedömningen i utredning är att barnet inte får sina behov tillgodosedda i hemmet. Man kan då överenskomma med socialtjänsten om att placera ett barn i familjehem. Detta är då på frivillig bas, enligt socialtjänstlagen.
Om en förälder inte samtycker till de åtgärder som utredningen kommer fram till och bristerna bedöms vara så allvarliga att det är till omedelbar skada/fara för ett barn och att bedömningen är att vården av barnet inte kan nås på frivillig väg, kan socialtjänsten besluta om omedelbart omhändertagande enligt § 6 LVU. Detta görs när ett barn behöver omedelbart skydd. Detta beslut underställs Förvaltningsrätten.
Om man efter utredning kommer fram till att en förälder brister och att detta kan påverka barns omsorg, hälsa eller utveckling kan socialtjänsten ansöka om LVU. Beslutet fattas av Förvaltningsrätten. Vid beslut om LVU är det socialtjänsten som beslutar vart ett barn ska bo. Det står dock i lagen att vården så långt som möjligt ska planeras i samråd med förälder/vårdnadshavare.