Fråga

Hej, jag undrar om soc gjort rätt i att placera ett barn å dennes mamma pga att barnet uttrycker att det förekommer våld i hemmet samt mot barnet själv (5år). Soc skriver i papperen att det har hänt,helt utan att fråga föräldrarna eller gjort dem delaktiga. Föräldrarna har ej fått en chans att förklara sig,det har hur mycket bevis som helst på att våld aldrig förekommit. Skola och BVC har bekräftat att barnet är som alla ndra barn. Får Soc pga en 5 årings ord anta att det är sanning och placera barnet på HVB med mamman trots att hon också var misstänkt för att slå sitt barn,pappan är också anklagad men får inte vara med barnet. Barnet har blivit förhörd av polis (på barnahus) även föräldrarna har förhörts och det blivit nedlagt. Ändå är Soc tydlig med att detta har hänt, de har ej uttryckt sig om att misstankar finns,utan dom e konkret i sin formulering på papper. De sade även till mamman att detta var en frivillig placering med sonen,och när allt var nedlagt av polis så ville hon åka hem,men fick då till svar att då blir det lvu på pojken. Får Soc använda sig av att hänvisa till tidigare händelser? Att personerna i fråga tidigare tackat nej till insatser som ej handlat om våld? Har hundra fårgor,men börjar med detta! Hoppas på svar. PS, får Soc använda barnet mot mamman och hota om lvu, trots att det ej finns bevis för vad dom placerat mamman å barnet för?

En fundering

2018-03-27 18:25

Hej!

Soctanter på nätet är en rådgivningsfunktion som kan ge allmänna svar och vägledning. Vi kan inte göra bedömningar kring handläggning och beslut i enskilda ärenden. Men vi ska försöka ge dig information som vi tror kan ge dig lite klarhet kring den situation du beskriver med dina frågor.

Vi kan som sagt inte uttala oss om specifika ärenden, men misstanke om våld mot barnet och/eller våld i hemmet kan utgöra grund för åtgärder i form av placering utanför hemmet.

Det är viktigt att beakta att polis och socialtjänst arbetar utifrån olika lagstiftning. Även om åklagare och polis av olika skäl inte går vidare med ett ärende, till exempel att det inte går att styrka brott, kan socialtjänsten göra bedömningen att det ändå föreligger ett skydds- eller vårdbehov. Barnets behov och det barnet gett utryck för har företräde framför de vuxnas.

I det specifika fall du beskriver verkar det finnas oro kring våld. Även om det inte kunnat styrkas kanske den samlade bilden ändå innebär att man ser ett behov av att barnet och hens familj får stöd för att säkerställa att barnet har det bra. I den samlade bilden beaktas även bakgrund och annan tidigare känd information. Målet med en placering är det ska skapa möjlighet för en förändring och att barnet ska kunna flytta hem till sina föräldrar igen. Vissa placeringar syftar också till att göra en utredning. Genom att personal kan se och samtala kring vardagssituationer med barnet och föräldern kan socialtjänsten få en större inblick i om det behövs stöd i familjen och vilken sort i sådana fall. Det skapar också en möjlighet att stötta föräldern direkt när en situation händer så att denna kan få konkreta verktyg att hantera svåra situationer på ett annat sätt. Varför socialtjänsten valt att placera barnet och mamma utan pappa i detta fall kan vi inte uttala oss om.

Om en förälder tidigare avböjt stöd, och det visar sig att det kvarstår en oro kring barnets situation, kan det föranleda ökad oro. Det kan ha att göra med att ett problem har kvarstått eller att det uppstått nya problem, och att barnet därmed inte haft det tillräckligt bra under en längre tid.

Vi förstår det som om att du tycker det är viktigt socialtjänsten gör rätt. Du verkar inte vara part i ärendet vilket innebär att du inte har insyn i allt som rör ärendet. Det viktigaste är att de som är part, vårdnadshavare och barnet, i ärendet får tydligt förklarat för sig vilka beslut som fattas och varför.

Är man part i ett ärende har man rätt att under handläggningens alla stadier få kunskap om vad som tillförts ärendet och beredas möjlighet att bemöta det. Socialtjänsten som handhar ärendet har kommunikationsskyldighet gentemot parterna. Kommunikationsskyldigheten innebär att den enskilde både informeras och ges tillfälle att framföra sina synpunkter.

Socialtjänsten har som mål att insatser ska bygga på frivillighet. Om en vårdnadshavare till exempel vill avbryta en frivillig placering och socialtjänsten fortfarande har en stor oro för hur barnet kan det innebära att det behövs göras en bedömning om vården ska fortsätta under tvång, enligt Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).

Vi hoppas att du har fått svar på några av dina frågor!

Vänligen
Soctanterna