Jag har en dotter på snart 15år som fram tills hon kom i tonåren alltid har varit snäll varm och god. Sen hände någonting, hon blev osams med alla i klassen, började umgås med andra personer som röker och dricker. Hon lyssnar inte på mig, skrattar bara åt mig när jag säger något. Ljuger och tager saker från mig, skolkar från skolan och bryr sig bara om sig själv. Vi bråkar väldigt mycket och situationen är ohållbar hemma. -jag har nått till ett punkt där jag inte orkar med henne och jag känner att jag inte kan få någon rätsida på henne. Jag har gett och gjort allt för henne.
Vi har flyttat från min man, huset, mitt jobb och allt som jag har försökt bygga upp de sista åren har blivit förstörd pga henne. Jag har ingen aning om hur jag går vidare men det gör ont i hjärtat att se vad hon har blivit och det är frustrerande att hon bara skiter i allting. Det känns som hon har blivit helt känslokall och jag förstår inte varför det har blivit så här.
Det sista jag vill är att tag in socialen i detta, men jag vet inte vad jag ska göra?
Hur har det gått för dig och din dotter? Är i samma sits som du fast med en två år yngre dotter. Hur har ni fått hjälp och hur gick ni vidare? Känner precis som du..
Hej!
Det är svårt att klara ut alla situationer själv, och när man hamnar i sådana situationer som ni har beskrivit här, vill man gärna få lite råd och stöd av de som har funnit vägar att hantera det och som kanske också rett ut hela situationen.
Vi publicerar ditt inlägg så får vi se om där finns någon som kan ge någon feedback och stöd till dig, annars finns ju möjligheten för dig och din dotter att kontakta socialtjänsten i din stadsdel eller kommun.
Vänligen
Soctanterna