Råd&Frågor Angående Ett Omhändertagande

Hej!

Det är så att min yngre syster blev omhändertagen av Socialen i mitten på Januari detta år. I samband med omhändertagandet var även polisen inblandad och gjorde husrannsakan i huset där hon bodde, hennes far drack mycket och hade hembrännare osv så polisen tog med sig personal från socialen innan tillslaget och då ansåg dom att det var såpass illa ställt både hygieniskt och övrigt att hon fick åka med dom direkt, hon själv anmälde föräldrarna för sprittillverkningen och hade själv pratat med socialen dagar innan, dock gick föräldrarna tillfälligt med på att socialen tog henne så rubriken blev väl "SOL" men hon hade nog ändå blivit omhändertagen.

Hennes betyg hade sjunkit rejält senaste året, hon mådde väldigt dåligt och det blev bara sämre och nu när hon blev placerad i en bra jourfamilj har allt gått bra och betygen har börjat höjas m.m..

Hon vill hon inte ha någon kontakt med föräldrarna mer, och har inte haft det sen hon åkte därifrån. Utredningen pågår och hon har sökt in till gymnasium på annan ort, här hos mig och min man, där hon kommer att komma in. Och vi har troligtvis också ordnat sommarjobb till henne. Men varken vi eller syrran vill ha någon kontakt med hennes far/våran mor. Dom har bevisligen försökt förstöra saker för henne och vill definitivt inte att hon ska flytta någonstans alls utan vill väl helst att hon ska åtevända hem osv.

Antingen kan hon tänka sig att bo hos oss eller på skolan som har egna boenden mot en avgift på 2900/månad. Men hon är ganska orolig sen senaste mötet dom hade eftersom dom inte verkar speciellt engagerade i att hon har tänkt flytta, dom säger att "Vi bestämmer ju inte vilket gymnasium du ska gå", ingen information har hon fått om möjligheterna till eget boende heller. Med tanke på att hon visat hur mycket bättre det har gått sen hon flyttat hemifrån och dessutom har ambitioner och planer framför sig så tycker man att socialen borde stödje henne mera. Hon varken röker eller dricker eller umgås i "fel" kretsar. Och sen så finns det väldigt dåliga möjligheter på den lilla ort hon bodde tidigare när det gäller jobb och framtid.

Jag får intrycket av att personalen hon har att göra med är väldigt oerfarna och med tanke på hur bestämd hon är med att flytta och göra något av sitt liv känns det som om dom inte är det minsta engagerade för att dom själva bor på den lilla orten och inte har fått sig därifrån. Det handlar om en s.k "uttflyttningsort" som har drabbats mycket av att ungdomar flyttar och söker sig till städerna osv.

Borde inte socialen kunna betala henne ett eget boende vid skolan eller kunna stödja hennes beslut att flytta och bo hos oss? Hon vill ju inte bli placerad i någon fosterfamilj, hon är såpass gammal att hon kan ta hand om sig själv bra. Senaste mötet dom hade pratade socialen om att dom kollade runt på olika alternativa fosterfamiljer på den lilla orten...och redan för 3 månader sedan vid omhändertagandet samt under vartenda möte har hon gjort klart för dom att hon tänker flytta och gå gymnasium hos oss. Det är precis som om dom inte brytt sig om vad hon sagt alls men ändå inte sagt något annat heller utan det kom fram först på senaste mötet, varpå hon krävde att få veta vad dom hade för planer när hon ska flytta. Hon fick då till svar att "Det har vi inte tänkt på, vi ska fråga våran chef"...

Det är precis som om socialen överlåter beslut till föräldrarna men ändå inte. Och dom vet ju om att hon inte bryr sig om vad föräldrarna säger. Så man undrar ju vad som händer när hon nu går ut 9:an och kommer att packa sina väskor och komma hit till oss och börja sitt sommarjobb för att sen gå den gymnasielinje hon valt. För hon kommer aldrig att stanna där. Hon har även kontaktat familjerätten för hon vill att föräldrarna ska förlora vårdnaden eftersom hon ändå inte vill ha kontakt med dom och dom enbart är ute efter att förstöra hennes möjligheter.

Vem kan hon vända sig till när socialen inte verkar så engagerade? Borde hon inte kunna ansöka om att dom ska ta henne under tex LVU istället eller något som gör att föräldrarna inte har så mycket "makt" eller kan förstöra.

Det börjar hopa sig en massa frågor nu när utredningen snart är klar. Hon går till banken och ska starta eget bankkonto som våran mor inte kan kontrollera osv. Saker börjar närma sig och personalen som håller i utredningen verkar bara vara passiva...

Jenny
2012-04-11 20:06

Hej!

Det verkar vara en jobbig situation din syster har hamnat i. Det är alltid svårt när det inte fungerar med föräldrarna och man har konflikter med varandra. Det verkar ändå dock som att du syster är en stark och smart tjej som ändå klarar av sin situation på ett bra sätt. Som vi har förstått det genom det du skriver får din syster hjälp genom socialtjänstlagen i en mindre kommun och genom bistånd SoL, alltså inte tvång. Som det låter pågår det nu en utredning för att bedöma föräldrarnas lämplighet att kunna ta hand om din syster.

Då din syster inte är myndig och då hon inte är omhändertagen jämlikt Lagen av vård av unga (LVU) så är det vårdnadshavarna som bestämmer. Sen är det så att om vårdnadshavarna bestämmer något som socialtjänsten finner olämpligt med ett barns bästa och inte vill samarbeta med socialtjänsten kan socialtjänsten använda sig av LVU för att säkerställa den vård som barnet behöver.

I en social utredning tar man hänsyn till barnets behov. Ett barns önskan och åsikter skall utredas och tas hänsyn till i en vidare planering om sådan föreligger. När en utredning är klar gör socialtjänsten en bedömning ifall barnet är i behov av vidare vård och i så fall vad. Vad beslutet kan tänkas bli är svårt för soctanterna att svara på då vi inte är insatta i ärendet. Det viktigaste för socialtjänsten i detta läget är att ha en god kommunikation med föräldrarna och din syster för att hitta den lösning som bäst kan tillgodose din systers behov. Då föräldrarna är vårdnadshavare och ansvariga för din syster så behöver socialtjänsten tillsammans med föräldrarna komma överens om vad som är bra för din syster. Givetvis som vi sagt innan spelar din systers vilja/önskan stor roll, framförallt när hon är så pass gammal som hon är.

När det kommer till LVU så är det inget ett barn kan ansöka om. Tvångsvård är något som socialtjänsten får ta ställning till ifall föräldrarna inte kan ta hand om ett barn eller barnet utsätter sig själv och sin utveckling för fara. Så länge föräldrar och socialtjänst kan samarbeta för ett barns bästa så tillämpar man oftast inte tvångsvård.

Det är bra att du finns med i din systers liv och vill hjälpa henne till ett bättre liv. Det är viktigt att ni får en konkret planering på hur din systers framtid kommer se ut efter utredningen är avslutad. Om ni inte känner att ni får något konkret svar/stöd utav handläggarna så kan ni kontakta deras chef som kanske bättre kan hjälpa er med svar på era frågor.

Vänligen

Soctanterna