Tonåring Som Ljuger Och Rymmer

Min dotter är 13 år och har haft en ganska känslömässigt jobbig uppväxt som skilsmässobarn, styvfar som utövade psykisk misshandel bl a. Hon har två helsyskon och två halvsyskon. Inget missbruk i familjen. Hon har ändå varit en glad tjej som skött skolan, haft bra kompisar. För ett år sen blev hon förändrad, tidig sexdebut, umgicks med äldra killar, ljög om att hon skulle sova hos sina tjejkompisar osv... Upptäckte detta när det var för sent, självmordsförsök. I våras en runda till barnspyk och soc.
Rykten börjar gå att hon säljer sexuella tjänster. Vi går på samtal till soc. Jag tycker detta kändes bra men inte hon. För två månader sen "rymde" hon. Jag kontaktade polisen. Hon kom hem efter ett dygn, varit hos en kompis för hon orkade inte med mer, sa hon. Pressen har varit väldigt stor. Jag har alltid stått vid hennes sida, aldrig anklagat eller gett henne dåligt samvete för vad hon gjort. Vill inte tro på allt som sägs om henne men vet att det ligger lite sanning i det. Hon påstår att hon är sexmissbrukare, gillar äldre killar från mellanöstern ex..
I drygt två veckor har hon varit hos sin äldre syster på anna ort för att "koppla av" från allt ett tag. Detta har fungerat bra och jag har fått en paus. Hon kom hem igår, var hemma drygt en timme, smög sen ut och har varit borta sen dess. Fick ett sms att hon är hos en kompis och att hon vill vara ifred. Jag är så orolig att nåt ska hända henne samtidigt är jag så fruktansvärt arg på henne. Vi är mitt uppe i en flytt, något hon ser framemot, ny skola och nya vänner. Nu sabbar hon allt igen.
Det kan verka som om jag inte har koll på vad hon gör och vilka hon umgås med men det är inte lätt det här. Jag har såna skuldkänslor om jag gjort fel. Inget av de andra syskonen har varit så här som hon. De mår också fruktansvärt dåligt av detta.
Vad ska jag göra?

Nettan
2012-07-05 09:15

Hej!

Förstår att du har hamnat i en situation med din dotter som måste vara väldigt svår att hantera. I din fråga tycks det framgå att du är mamma till en ung tonåring som har hamnat alldeles fel i början av livet och att du behöver stöd i att klara ditt barn ur den verkliga overklighet som hon och du befinner er i.

Det verkar som om du har kraft att söka stöd och hjälp av samhället. Du skriver att du har pågående samtalskontakt med socialtjänsten och att du tycker du får stöd men att din dotter inte tycker att det ger henne något.

Det är bra att du får råd och stöd då det är du som är den som ska stötta ditt barn i vardagen. Det är också bra om du på något sätt kan få möjlighet att få råd och stöd på kvällar och helger när ditt barn är på väg ut och du har svårt att förmå henne att stanna kvar. Det är ibland i nuet som behovet av gränssättning är stort. Om du anser att det är på kvällar eller helger som du har behov av stöd så kan du ta upp det med socialtjänsten och där ansöka eller få råd i vart du kan vända dig.

Bifogar några förslag på föreningar som kanske kan vara till hjälp

https://www.psykiskhalsa.se/foraldratelefonen/

https://raddabarnen.se/vartarbete/isverige/foraldraskap/foraldratelefone…

Att ta del av hur andra föräldrar hittat stöd för att klara sin tonåring kan ibland vara till stor hjälp. Hoppas att du själv eller med stöd av samhället får hjälp med att hitta former för att du och ditt barn ska klara den här fasen i livet.

Vänligen

Soctanterna