Hej
Min systerdotter Ella har blivit mamma, alldeles för ung. Bara 17. Pappan är en pojke i samma ålder. Tyvärr har Ella under lång tid utvecklat ett aggressivt beteende och har tillochmed gett sig på min syster - alltså hennes egen mamma. Hon har däremot aldrig skadat sitt barn som snart fyller ett år. Elia har nyligen diagnostiserats med grav ADHD, eventuellt har hon också en fysisk avvikelse i hjärnan som kan förklara hennes problem.
Barnet har bott med min syster, alltså barnets mormor, eftersom Ella inte själv kan hantera sitt moderskap. Hon är ett barn själv, 17 som sagt, och har dessutom allvarliga problem med sitt humör och sin situation i stort.
Nu har socialtjänsten meddelat oss att man kommer att tvångsomhänderta barnet. Detta utan att ha en dialog med oss i familjen (Ella har kanske fått information som inte nått oss andra). Men vi är en stabil och kärleksfull familj som ställer upp runtomkring och kan ge barnet trygghet och omtanke. Vi har diskuterat alternativet att barnet skulle bo hos och uppfostras av vår bror (alltså barnets mormors bror). Han lever i en stabil familj med sin fru och två egna barn och har en bra och trygg ekonomi med fast anställning. Vår önskan och det bästa för barnet vore att dom fick bli familjehem för barnet (och adoptivföräldrar/vårdnadshavare). Även pappan och dennes familj samtycker till detta.
Men socialtjänsten verkar redan ha tagit beslut och säger att vi ska ställa oss in på att aldrig träffa barnet igen. Detta känns som ett fruktansvärt ingrepp som inte alls garanterar det bästa för barnet, och dessutom riskerar att driva min syster Ella in i en ännu värre situation. Vad kan vi göra?