Hej!
Jag ska försöka sammanfatta det här så kort jag kan.
Det är så att jag har barn tillsammans med en man, vi är skilda sedan många år och har nu gemensam vårdnad och ett reglerat umgänge.
Jag har lyckats få umgänget reglerat i domstol då pappan på olika sätt motverkat ett umgänge. Men det har inte hjälpt. Han accepterar det inte och han kommer inte att ge sig förrän han har hela umgänget. Och då har jag ändå gett med mig så långt det går. Min son är hos mig varannan ons till måndag.Jag märker hur min son mår sämre och sämre och han pratar om att det alltid är bråk hemma hos dom och jag uppfattar honom som otrygg. Jag har försökt på alla sätt att försöka få ett fungerande samarbete och det har hållt på i år. Men det är så svårt för att ett samarbete innebär att jag gör som pappan säger annars bryter helvetet lös. Han ger order till mig. Det är jättesvårt att beskriva, framförallt för att ingen tror mig. Han visar ju aldrig den här sidan utåt, eller när någon annan ser. Men mot mig är han aggressiv och hotfull. Han har missbruk, kriminalitet och våldsdom bakom sig, fast nu har han "skött sig" i många år. Och det gör det också svårt för i omgivningens ögon är han en hjälte som tagit sig upp och förändrats. Problemet är att han inte har förändrats. Jag börjar misstänka att han har någon typ av antisocial störning.
Han har barn med 4 olika kvinnor. Hans fd vet precis vad jag talar om hon gått igenom samma helvete som jag. Hans nuvarande är ung och väldigt omogen men hon mår uppenbarligen också väldigt dåligt nu.
Jag skulle kunna skriva en bok här så jag ska försöka sammanfatta det hela. Jag sitter i en rävsax och jag vet inte hur jag ska ta mig ur. Jag kan omöjligt "ge upp" umgänge och därmed förlora allt inflytande och insyn i hur mitt barn har det hos pappan. Men jag blir hotad och mer eller mindre psykiskt nedbruten av den här oändliga kampen om att inte förlora mitt barn. Jag litar inte på att min son har det bra där, men jag kan inte bevisa det och eftersom pappan är så väldigt manipulativ och bra på at prata så är det få som ser igenom honom. Han har haft flera orosanmälningar mot sig, bland annat ett av hans yngre barn kom hem hem till sin mamma med blämärken efter att han varit där. Han uppvisade också stora stres symtom, genom att plötsligt börja stamma och göra ner sig osv.
Jag vet inte vem jag ska vända mig till eller hur jag ska gå till väga, för jag får inte säga något "negativt" om pappan för då tolkas det som smutskastning. Det är det rådet jag får. Men hur ska jag då kunna hjälpa min son? Och hur bevisar jag det jag säger? Jag har börjat spela in hans samtal och anteckna allting men jag vet inte om ens det går att använda som bevis.
Tacksam för råd
Är en mamma i liknande sits, känns som vi är rättslösa! Vill mest av allt skicka en stärkande hälsning till trådstartaren!!!