Hej
Första frågan: Har man rätt till försörjningsstöd om man hyr i andra hand?
OM vi lyckas hitta just ett andrahandsboende (vi får ju inget 1:ahandskontrakt i avsaknad av inkomst), har man rätt till försörjningsstöd då? Detta förutsätter såklart att uthyraren godkänner det.
Jag ser i nuläget INGEN annan lösning på hur vi ska kunna få tak över huvudet och möjlighet till försörjning.
Har ni inte varit med om liknande fall, där båda saknar inkomst och bostad på samma gång?
Vi har råkat ut för maximal otur det senaste 1-1 1/2 året.
ÄR vi den första svenska barnfamilj, UTAN vare sig missbruk, psykiska funktionshinder eller våld i familjen - som råkat hamna i en sits utan inkomst saknas av båda föräldrar och saknar bostad samtidigt....?
Jag var nyss i kontakt med soc och fick reda på att eftersom det är fyra dagar kvar så anses vi fortfarande ha chans att hitta boende. Känner mig idiotförklarad, skämtar de eller? Jag vänder mig ju inte akut om det inte är akut! Ska jag och min familj alltså stå på gatan nu på lördag och ringa igen och säga "Hej, NU är vi definitivt utan bostad". Sinnessjukt! Får det verkligen gå till så?
Och de har ingen tak-över-huvudetgaranti vilket ingen stadsdelsförvaltning verkar har -när det gäller barnfamilj som INTE lider av nämnda problem. Jag är mållös. Jag trodde det svenska skyddsnätet och skattepengarna gällde ALLA medborgare som hamnat i nöd. Känns nästan som diskriminering. Vi har ju inte hamnat här för att vi misskött oss.
Vi känner oss frustrerade, maktlösa och troligen snart hjälplösa. Vi kan bevisa att vi gjort allt. Men jag får en känsla av att med soc tolkningar vänds våra egna lösningar på vägen fram bara till ursäkter från soc att inte behöva hjälpa. Om vi t.ex fått hjälp med en räkning eller hyra nån gång, så ses ju det som att " Jo men ni klarar ju er själva". Men vi har ju även varit tvungna att låna till mat. Det är väl då som man verkligen borde söka hjälp?
Mvh Surdegstanten