Jag har varit på familjerätten tillsammans med min exman och tagit upp att han talar illa till vår gemensamma dotter som är 6 år, om hennes äldre systrar som är 14 och 23 år gamla. Min exman blandar sig i konflikter som rör mellan vår 6 åring och 14 åring och "uppmanar" vår 6-åriga dotter att slå/sparka/tala illa till sin 14-åriga syster. Jag har genom familjerätten bett min exman att tala med mig ifall vår dotter nämner om "syskonbråk" och vi som vuxna kan tala om saken. Men han vägrar. Han även påverkar negativt kontakten mellan vår 6-åring och min äldsta dotter som är 23 år. Han ifrågasätter varför vår dotter åker dit och hälsar på mm. Min exman vägrar och jobba på att barnen ska tycka om varandra och att de är syskon. Han vill skapa osämja och poängterar ofta att systrarna inte helsyskon. Nu har vår dotter börjat på samma gymnastik klubb som min 14-åriga dotter. Min plan är att syskonen kan skapa ett gemensamt intresse och därifrån kan jag bygga vidare på att skapa en positiv relation mellan systrarna. I början gick det bra tills min exman började vara med på vår dotters träningspass. Han ignorerar min 14-åriga dotter och han kliver in och tar liksom över vår dotters träning och sätter sig själv i fokus (nu är pappa här!!) och jag, min 14-åring blir som luft. Det skapar en "märklig konstlad känsla" och nu vill inte längre min 14-åring följa med. Så nu är jag tillbaka i ruta 1. Vad ska jag göra? Familjerätten funkade inte. Jag jobbar på att få relationen systrar emellan att funka medan min exman förstör det jag försöker skapa? Detta är en ohållbar situation. Finns ingen vits att fortsätta med gymnastiken då tanken bakom det inte blev som tänkt. Blir bara ledsen av allt.