Hej!
Tack för att ni svarar på frågor. Jag har delad vårdnad om en 10-åring. Hon bor halvtid hos oss vardera. Vid överlämningar så är det ofta problem. Pappan hävdar att barnet ska få bestämma vilken förälder hon ska bo hos. Detta gör att pappan kommer med olika förslag på aktiviteter. Tex. nu hade de sagt att dottern skulle få en viss summa pengar för att göra en aktivitet. Dottern vill därför stanna kvar hos pappan. Hon skulle kommit till mig igår. Nu är det oklart när hon kommer till mig. Jag har ledigt några dagar och skulle ha hittat på roliga sportlovsaktiviteter med dottern (som hon kunde vara intresserad av).
Vissa gånger säger dottern att hon inte vågar säga emot pappan. Hon ville tex. komma till mig en dag tidigare men kunde inte säga det till pappan. Hon ville inte heller att jag skulle säga det eftersom att hon skulle få så många frågor från sambon och pappan då om varför hon inte sa det själv.
Pappan och sambon påverkar dottern till olika saker. (Enligt mig är de manipulativa. De säger saker till dottern innan de pratar med mig. Tex. att dottern ska få börja en ny skola i den staden där de bor. De lockar med att säga att hon ska få hämta halvsyskonet på dagiset bredvid skolan. Dottern blev ledsen och började gråta när jag sa nej till detta. Hon går i en skola nu som är praktiskt för båda och som hon trivs i. Detta är bara ett exempel).
De hävdar hela tiden att dottern ska bestämma och jag hamnar som den dåliga mamman som säger nej. Jag tycker självklart att det är viktigt att lyssna på barnen men det är praktiskt svårt att planera om jag inte vet när hon kommer. Vissa ggr kan de ringa precis innan och säga att de är bortresta och inte hinner hem. Jag får då vänta flera timmar.
Just nu känner jag mig ledsen över att jag äntligen ha lediga dagar och då kommer inte dottern som planerat..
(En annan sak till. Vi ska dela upp sommaren. Då kom ett meddelande från pappan där han säger att han och sambon ska åka bort vissa veckor och att han frågat dottern om hon vill följa med. Han frågar alltså henne innan han har frågat mig. Självklart vill dottern följa med på resan och jag har ingen talan om hur vår semester ser ut och om det passar. Han fortsätter alltså att följa policyn att det barnen vill gäller. Men jag tycker det är orimligt om inte vi som föräldrar pratar först. Har ni något råd? (Om detta med påverkan, manipulation från pappan och sambon och att barnet i varje situation ska få bestämma). Jag upplever att det här tär väldigt mycket på det växelvisa boendet och sätter barnet i kläm. Hon hamnar i situationer där hon ska bestämma saker som jag kan tycka att vi som föräldrar ska diskutera och ta beslut om.
Mvh
Ledsen mamma