Vi är helt utan idéer och förslag på hur vi ska gå vidare i livet. Vår dotter har bara hamnat utanför med allt. För ca 1 1/2 års sedan ändrades hennes personlighet. hon sluta på sin idrottsaktivitet och börja dra sig tillbaka. Hon leker aldrig med sina klasskompisar, ingen ringer henne eller vill ha med henne på något. Hon tackar själv nej till vissa av de få kalas hon blir bjuden på. Hon vill inte vara med på någon aktivitet efter skolan och har lixom inget att se fram emot. Hon blir bara mer och mer inåt. Hon är svår att få information från, visar ofta inga känslor och vill ofta vara för sig själv. Vi har testat allt. Att ge efter, tvinga, lirka med nya saker osv osv. Hon är bara arg och sur nästan hela tiden. Små stunder om dagen kan vi känna att hon är "normal" med ett gott humör och att hon ger ifrån sig ett positivt sken. I skolan säger dom att ingen ser något oroligt. Problemet är att vi tror att de egentligen inte tittar efter, allt de faktiskt inte ser just henne. Utåt sett kanske hon ser glad ut i skolan för att hålla skenet uppe. Hur ska vi göra? Vi vill bara att hon ska ha livsglädje och känna att det är kul i livet. Hade kunnat skriva flera sidor om hur hennes vardag ser ut men vi behöver hjälp med hur vi ska hantera allt. Kan nog jämföra vårt familjeförhållande med att om hon var vår maka/make så hade vi skiljt oss från henne. Så illa är det hemma, men vi är en familj och vi vill leva tillsammans. Vad ska vi göra?