Rädd För Soc

Det är ett väldigt bra initiativ från soc med ett anonymt forum om man behöver stöd i sin föräldraroll eller har ett barn med problem. Det är nog tyvärr så som soc måste arbeta i fortsättningen för att kunna hjälpa familjer som är i kris eller nöd.
För det är just de som inte vågar ta kontakt med er av rädsla att ni ska få allt om bakfoten och kidnappa barnen och därmed splittra familjen. Ge barnen trauma över att rövas bort från mamma och pappa och placeras med främlingar i flera år medan domstol på domstol en efter en kommer fram till att soc har begått ett övergrepp och handlat helt fel och oacceptabelt.Bristande eller inga förundersökningar innan barnen förs bort. Först tingsrätt, sen hovrätt och som inte dessa instanser skulle räknas krävs även att man vinner i familjerätten.

Allt bara för att soc beter sig som någon sorts robot som är helt omöjlig att få att handla utifrån sunt förnuft och kunna erkänna när det är tydligt att någon gjort ett allvarligt misstag. Men när en soctant väl bestämt sig för att hen har rätt, då har hen det. Oavsett vad polis, domstolar, vittnen kommer fram till. Och under denna tid som oftast handlar om flera år är det en soctant som njuter av all makt hen har till förfogande att missbruka. För det måste vara något sådant. Annars kan man inte förstå hur någon kan vara så otroligt självändamålsmässig, enkelspårig och rent av ond.
Min familj klarade sig genom förskoleåren tack och lov, men jag var väldigt orolig när barnen gick igenom kiss och bajs åldern. När deras verklighet är en fusion med deras fantasi och de kan säga i princip vad som hellst som en dagisfröken kan tolka fel och ringa soc. Vips så får man inte träffa sina barn på kanske tre år samt att kanske både mamma och pappa hamnar i häkte. Dessa övergrepp har förekommit flera gånger och det är därför inte så konstigt att människor är rädda för er istället för att känna att ni är det stöd som många skulle vilja ha av er.
Ni måste få en sorts ISO standard för hur ni ska arbeta och framför allt vilken utbildning man måste ha för att få ta sådana beslut som att skilja ett barn från sina föräldrar. Har ni ens en tanke på hur traumatiserat barnet kan bli om ni har fel??? Vem är det som skadar barnet då??
Det är när viljan att göra gott är som störst som det oftast blir ont.

micke p
2014-02-19 20:27

Hej!

Soctanter på nätet tackar för att du tycker att forumet är ett bra initiativ för människor som har hamnat i kris och behöver ett bollplank för att diskutera sin situation anonymt.

Vi vill även tacka för att du delar med dig av de tankar som du har om den svenska rättsprocessen och den utsatthet den ”lilla” människan är i, gentemot myndigheter och de tvångslagar som finns.

I de situationer där en myndighet använder sig av ett tvångsingripande gentemot en enskild person och en familj, så blir det ett trauma för de inblandade. Det som är viktigt att veta är att det inte lättvindigt går att göra detta, utan besluten måste ha grund i sådana missförhållanden, missbruk eller annat som föranleder att den unge eller enskildes utveckling eller liv är i sådan fara att ett omhändertagande är nödvändigt.

Rättsäkerheten är ändå ganska stor i Sverige. Ett beslut om omedelbart omhändertagande är inte något godtyckligt beslut av en enskild handläggare, utan det är ett delegationsbeslut för de politiskt valda som sitter i socialnämnderna i kommunerna eller så är det Förvaltningsdomstolen som tar beslut om det. Förvaltningsdomstolen är också den domstol som prövar vård enligt LVU och LVM. Besluten i domstolarna grundar sig på uppgifter från utredning, den det gäller och eventuellt föräldrar.

Men trots detta framkommer det uppgifter om händelser och situationer där myndigheterna har gjort fel, både på det ena sättet som det andra, det vill säga att myndigheterna har underlåtit att göra något så att ett barn far illa eller att någon dör på grund av sitt missbruk. De uppgifter och det underlag som framkommer i en akut situation kan göra att ett visst beslut tas, som senare visar sig vara felaktigt. Det är en svår balans att hålla, att avgöra vad som är det bästa för någon, och som du beskriver det, när viljan att göra gott istället blir ont.

Vänligen

Soctanterna

Hej. Tack för ert mycket väl balanserade svar. Jag har en idé om var felet kan tänkas ligga. Jag tror det kan vara bristen på kompetens. Jag citerar en del av ert svar.

"Rättsäkerheten är ändå ganska stor i Sverige. Ett beslut om omedelbart omhändertagande är inte något godtyckligt beslut av en enskild handläggare, utan det är ett delegationsbeslut för de politiskt valda som sitter i socialnämnderna i kommunerna eller så är det Förvaltningsdomstolen som tar beslut om det."

De politiskt valda i dessa nämder har inte nödvändigtvis den kompetens man borde kunna kräva för att få ta sådana kanske livsavgörande beslut för människor. De är invalda i en nämd för att de står på någon röstlista. Detta är helt oacceptabelt. Det är ett fruktansvärt systemfel. De som sitter i nämder och tar sådana beslut borde istället ha en kvalificerad utbildning på området istället för att kvala in till att vara duktiga politiker. Sist jag kollade är det helt olika yrkesgrupper. Är det kanske därför alla kryper in till sig och stänger dörren när det blir fel istället för att ta sitt ansvar och arbeta för att det ska bli rätt igen så fort som möjligt. Jag tänker på den stackars mamman som blev åtalad för barnpornografibrott för att hon hade filmat sina skrattande busande barn när de badade i familjens badkar. Det var just en politisk nämd och en enskild soctant som på grund av avsaknad av rätt utbildning inte kunde skilja på sunt förnuft och ren idioti.

Jag är medveten om att ert arbete måste vara väldigt tufft och ni är säkert till mycket mer nytta än till ondo. Det tragiska när det gäller barn är att jag aldrig hört någon inom socialtjänsten ens snudda vid tanken på att om de gör fel, att de är medvetna om att de själva skadar barnen då.
Jag hoppas relevant utbildningskrav kommer på nämdemän så ni har en chans att bli ändå bättre och kunna vara det stöd ni är till för, för alla.
Micke P

Hej.

Vi uppskattar ditt engagemang och att du tar dig tid för att dela med dig av dina tankar och idéer om hur man skulle kunna förändra i det politiska systemet så att det skulle kunna bli mer rättsäker för individen.

Tack för ditt inlägg.

Vänligen

Soctanterna