Anpassning Vid Riksfärdtjänst

Jag har färdtjänst i dagsläget och har en del väldigt nära vänner som bor lite längre bort
När jag pratade med handläggaren om riksfärdtjänst så fick jag veta att man bara beviljas resa med bil till Halland, Blekinge och Småland för att det kostade för mycket av skattebetalarnas pengar annars.
Jag frågade då utifrån att med mitt funktionshinder så är bil det som gör att det blir lättare än att resa kommunalt. För mig blir alla extra moment med byten osv otroligt påfrestande vilket försämrar mig kraftigt (och alltid en risk för kronisk försämring). Detta gör att hela mitt symtomkomplex blommar upp och jag blir totalt utslagen flera dagar och hela besöktstiden spenderas i liggande läge så det sker inte speciellt ofta. Genom en anpassning så att jag kunnat åka från dörr till dörr hade jag blivit förskonad väldigt mycket intryck och där med mått mindre dåligt och då kunnat slippa spendera hela min vistelse i sängläge.

Fick vet att det inte spelade någon roll hur resan påverkar mitt mående (ännu mindre efter resan)

Det jag nu undrar är lite vad poängen är med riksfärdtjänst om man inte kan anpassa resorna individuellt efter prsonens behov för att det är för dyrt. Jag skämdes att jag ens bett om något så dyrt bara för att mina behov ser ut som dom gör och att mina vänner råkade bo för långt bort.

(Jag kan få precis samma sak genom sj som jag skulle erbjudas via riskfärdtjänst och slippa ansökningsprocessen och hela den biten så för mig blir det ingen som helst fördel med riksfärdtjänsten. Det jag vill är att få en anpassning som gör en extremt jobbig resa mindre jobbig)

Ja, det jag undrar är väl egentligen vilka regler som gäller. Vilka "rättigheter" har jag som resenär?
Jag har ju rätt till färdtjänst och riksfärdtjänst, dock menar man att de individuella anpassning jag behöver är för kostsam. Kan man göra så?

Tacksam för svar

Gäst
2011-07-01 17:53

Hej

Det är bra att du förhör dig om vilka rättigheter du har och att du reagerar när du tycker att det inte verkar rätt. Att få veta hur det kommer sig att man inte får det man har ansökt om är viktigt för att bland annat kunna överklaga beslutet om det skulle gå en emot.

När man ansöker om riksfärdtjänst så inleds en utredning av en färdtjänstutredare. I denna utredning ska det framgå huruvida ens funktionshinder innebär att man har ett särskilt kostsamt sätt att färdas på och om man i så fall är berättigad till riksfärdtjänst. I denna utredning görs alltid en individuell bedömning utifrån riksfärdtjänstlagen.

Vad det gäller din fråga så är det viktigt att poängtera att bedömningen av huruvida man är berättigad till riksfärdtjänst eller inte görs utifrån vad funktionshindret innebär för färdsättet och inte vart man ska resa eller hur lång sträckan är.

Om du inte redan har fått ett skriftligt beslut från din färdtjänstutredare så rekommenderar vi att du vänder dig till denne och ber om detta. Om du vill kan du vid det tillfället också passa på att fråga kring avslagsgrunden, alltså kring varför du inte blev beviljad riksfärdtjänst till de ställen du nämner. Att du får ett skriftligt beslut är viktigt för att du ska kunna gå vidare med ärendet och göra en överklagan.

Om man får ett beslut som går en emot så kan man alltid överklaga detta till förvaltningsrätten. Man kan överklaga delar av beslutet eller beslutet i sin helhet. I överklagan ska det framgå vilket beslut som gäller och varför du vill överklaga. Om man inte själv kan skriva sin överklagan eller inte vet hur man ska gå tillväga så kan man få hjälp av sin färdtjänstutredare med att sammanställa överklagan. Överklagan skickar man till trafikövervakningscentralen som sedan skickar vidare den till förvaltningsrätten i Malmö. En överklagan ska ha inkommit inom tre veckor efter det att man har tagit del av beslutet.

Vi hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du vill ha något förtydligat eller om du har helt andra frågor eller funderingar så är du mer än välkommen tillbaka!

Vänligen

Soctanterna

Hej igen och tack för ert svar. Jag fick svaret att ”så långa resor som till Katrineholm brukar vi inte bevilja riksfärdtjänst med bil utan med tåg eller flyg och sen anslutningsresa med bil till tågstationer respektive flygplatser. Med bil åker man i regel riksfärdtjänst till de närmaste landskapen Halland, Blekinge och Småland. Ibland
Beviljas tåg också till dessa landskap. Om det är cirka 50 mil till Katrineholm blir det 535 kronor enkel tur för den som reser oavsett vilket färdsätt som används. Men det blir väldigt mycket dyrare för skattebetalarna om bil skall användas hela vägen. Med riksfärdtjänst kommer Du från dörr till dörr (bil/tåg/bil).

Riksfärdtjänstlagen (liksom färdtjänstlagen) beaktar bara möjligheten att genomföra en resa. Trötthet eller andra olägenheter efter en resa föranleder ingen rätt till annat färdsätt
(eller överhuvudtaget rätt till riksfärdtjänst eller färdtjänst).

Man anser inte att det faktum att jag försämras kraftigt i min sjukdom och får låta bli
dessa resor för att jag blir så dålig som sköl för att bevilja.

Svarade Så följande eftersom det är så mycket mer än bara ”trötthet eller annan olägenhet” för att förtydliga, men det gjorde ingen skillnad.

Osäker på om jag kanske varit otydlig kring problemen kring resorna. Är inte helt lätt
att beskriva heller.

Det handlar inte om trötthet eller så efter resan utan snarare att resan ju mer 'omstädigt'
den blir desto mer försämras jag, även under själva resan. Från det att jag lämnar hemmet så börjar det dala tills jag får stillhet igen. Man kan säga att
överansträngninen tiggare igång skov vilket innebär att hela mitt
symtomkomplex förvärras avsevärt och det
är pga det jag val att inte resa eftersom jag inte klarar av färden. Om
skoven/försämringen är övergående eller inte varierar. Ibland förblir jag på
den nya nivån och bland återgår det till samma nivå som innan.

Även de kognitiva symtomen förvärras som tex svårigheter att förstå saker, minnas vart
jag ska av och vilket spår jag ska till och hur jag ska hitta osv. Detta är ju
dock något som en ledsagare kan hjälpa till med, men det kunde man som jag
förstått boka även själv via SJ.

Jag försämras även av en bilfärd men eftersom intrycket och ansträngningar är
betydligt mindre blir det mer skonsamt för min sjukdom och därmed minimeras
försämringen.

Förstår givetvis att ni inte kan ge något beslut eller så, men känns rätt tröstlöst när
det inte verkar förstås. Vet inte om det handlar om att min sjukdom är svår att
förstå eller vad det är. Jag är dessutom otroligt rädd att förlora, eller inte
få förnyat min förtjänst om jag ”tjafsar”.

Om tex en MS patient blir kraftigt försämrad av att resa. Blir dålig såväl under som efter,
anses det då inte kunna vara skäl nog? Att varje extra delmoment, varje extra
förflyttning, varje intryck försämrar.

Hej igen. Vet inte om jag nämnde detta, men jag är beviljad färdtjänst, ensamåkande just för att jag är så intryckskänslig, av samma handläggare, men när det gäller en längre och mycket mer ansträngande resa så anses det inte vara skäl nog. Tacksam för svar.

Hej

Det är inte alltid lätt att förklara vilka svårigheter som är förenade med en viss ansträngning men i ditt inlägg beskriver du ingående hur du ditt sjukdomstillstånd påverkas, inte bara under färden, utan även efter att resan avslutats. Precis som du skriver så kan vi inte fatta några beslut men vi vill återigen uppmana dig att överklaga det beslut som gått dig emot. Det är viktigt att det du beskrivit ovan finns med i din överklagan till Förvaltningsrätten så att det framgår vilka svårigheter du upplever i samband med en resa med andra färdmedel än med bil. På så sätt får du ditt ärende prövat i en domstol.

Du skriver också att du inte vill ”tjafsa” av rädsla för att detta skulle kunna påverka din möjlighet till vidare färdtjänst. Eftersom möjligheten att överklaga ett beslut finns så är det i sista hand inte upp till den enskilda färdtjänsthandläggaren att besluta om du har rätt till färdtjänst eller ej. Det är också viktigt att få veta vad som gäller och vilka rättigheter man har och det är färdtjänsthandläggarens skyldighet att upplysa dig om detta.

Av det du skriver så framgår det att du redan är väl förtrogen med vad lagen säger i ovanstående fall. Vi vill ändå passa på att länka till såväl lagen om färdtjänst som lagen om kommunal riksfärdtjänst då andra kan ha nytta av att veta vad som står i lagtexten:

http://www.riksdagen...11&bet=1997:736

http://www.riksdagen...11&bet=1993:963

Avslutningsvis vill vi tillägga att det är viktigt att ifrågasätta beslut som man inte förstår eller där man anser att det inte gjorts en korrekt bedömning. På så sätt synliggör man eventuella brister och bidrar till att dessa kan åtgärdas.

Vänligen

Soctanterna

Ville bara tacka så mycket för era råd.Tack vare er fick jag hjälp att göra en ny ansökan med en bilaga där vi tydligare beskrev varför behovet var som det var och fick slutligen ja, så tack :)Nu har jag en liten följdfråga bara.Känns som att svaret egentligen redan är rätt solklart, men vill ändå fråga för säkerhets skull så att jag vet att jag har rätt att "kräva" det jag kräver vid nästa tillfälle.Nu när jag reste så hade chaffören sin respektive med på resan upp. Radion var på och de satt och snackade hela resan.(Var en resa på ca 30-35 mil.) I "beställningen" framgick att det är behov av minsta möjliga intryck. Helst ingen radoi eller på låg volym. Resan blev allt annat än skonsam för mig tack vare detta och undrar nu om chaffören har rätt att ha med någon så?Åter igen tack för hjälpen.

Hej!

Det är tydligt att du är en person som kämpar för det du anser vara rätt och vi är glada att du fick en gynnande beslut till slut.

Du har helt rätt i att det inte på något vis är okej att chauffören har sin partner med sig på resan. Om du vill klaga på detta nu i efterhand så kan du ringa till Riksfärdtjänst på telefonnummer 016 – 15 05 50. Vi förstår att det måste ha varit väldigt påfrestande och jobbigt för dig och vi hoppas verkligen att du ska slippa detta obehag nästa gång du gör en längre resa.

Vänligen

Soctanterna

Hejsan

Återkommer nu med en fråga här. Jag känner att jag först vill höra mig för här med er innan jag går vidare (trots att jag vet att ni så klart inte ger några beslut eller så utan bara råd)

Eftersom handläggaren i fråga tidigare gett avslag med motivering att det var för kostsamt med riksfärdtjänst med bil så vill jag höra mig för så jag vet mina rättigheter innan jag kontaktar honom. (fick ju igenom resan sen så den saken löste sig. )

Min fråga nu gäller riksfärdtjänst med bår.
Jag har ju nu ett par ggr åkt riksfärdtjänst ensamåkande med bil och det funkar bra bortsett från att jag får så fruktansvärt ont av att sitta. Jag är ju praktiskt tagen sängbunden och får fruktansvärda smärtor av att sitta. Därför överväger jag nu att ansöka om riksfärdtjänst med bår. Tänker att genom att kunna ligga så slipper jag smärtan som resan annars medför.
Min undra är om detta skulle kunna var skäl nog att ansöka om att få åka med bår eller måste det vara andra 'mer allvarliga' saker?

// tacksam för svar

Hej!

Vi förstår att din situation inte är enkel och att du vill kunna resa till dina vänner utan att må sämre.

Som vi tidigare nämnt har man rätt att ansöka och få sin sak prövad. Man har också rätt att överklaga ett beslut man fått som man inte är nöjd med.

Om du känner att du hade varit hjälpt av riksfärdtjänst med bår så är det väl en god ide att ansöka om det. Huruvida din sjukdomsbild räcker för att beviljas detta är svårt att svara på. Vi Soctanter föreslår att du pratar med din färdtjänsthandläggare kring vilka kriterier som gäller, det är handläggarens skyldighet att upplysa dig om detta.

Hoppas du hittar en lösning som du känner dig nöjd med.

Vänligen
Soctanterna