Lever Under Psykisk Press

Jag vet varken ut eller in. Jag har under sista året tolererat min mans humörproblematik som har accelererat
rejält sista tiden. Min man pratar snällt mot barnen....men han riktar fruktansvärd ilska/irritation/aggressivitet
mot mig. Allt jag säger blir bemött med svar på tal..irritation. Han slår inte mig men jag tycker han utövar psykisk
mobbning. Jag känner mig oälskad/osynlig. Allt bara handlar om honom, hans saker, hans vilja, hans vilja att
kritisera mig....för sen nästa sekund ett kort ögonblick visa vänlighet..och sen igen börjar samma runda. Ibland
anar jag då jag kommer hem vilket humör han är på. Han sitter envist och stirrar in i datorn...lyfter inte ens huvudet
upp för att hälsa/prata med mig. Jag står kvar upp mot 1 minut men han bryr sig inte. Alla barnen runtomkring
pratar och säger hej...men inte min man.
Jag bad mig man att vi två skulle gå och prata nånstans men han vägrar. Jag bad honom gå hem och bo en
tid hos nån vän men han vägra och sa att vi är gifta och halva bostaden hans.
Nu har han även börjat framför hans familj öppet kritisera mig helt öppet. När jag pratar om saken efteråt på
tu man hand så blånekar han och påstår jag är inbillningssjuk.

Om min man vägrar lämna bostaden...vad kan jag göra då? denna situation är inte hållbar och jag mår
psykiskt dåligt. En förändring måste ske..jag kan inte fortsätta såhär mer.
Utåt sett så ler min man mycket mot andra människor och visar vänlighet, hjälpsamhet men han vill
inte jag pratar med andra, hälsar till andra. Han vill hela tiden synas. Nu har han börjat bekanta sig
för mig helt främmande kvinna. Han möter henne och hennes barn efter han hämtat vårt barn från
fritids. De leker tillsammans. Jag blev hemskt sårad. Jag sa till min man att han inte längre
skulle hämta våran barn på fritids utan jag tar hand om hämtningen istället. Han kan själva
träffa/fika med den andra kvinnan...som jag inte vet ens vem det är. Men det inte rätt att bland in vårt
barn i detta. Denna kvinnan visste inte vi var gifta då jag träffa på henne av en slump. Jag tycker det
känns fel att rikta intresse mot annan kvinna just precis nu...och bland våran barn i saken oxå.

Anna
2011-08-17 17:12

Hej

Det du berättar för oss i ditt inlägg beskriver en person som visar stor respektlöshet gentemot dig. Hans beteende kränker dig på flera sätt och får dig att må dåligt. Du skriver att han inte slår dig men beskriver att du upplever hans sätt att vara som psykisk mobbning. Misshandel behöver inte alls vara fysisk utan kan lika gärna vara av psykisk karaktär och ta sig uttryck i exempelvis nedsättande och kränkande kommentarer och förödmjukelse.

Hans sätt att vara mot dig har gått alldeles för långt vilket du också har insett. Det behöver ske en förändring och det verkar som om du på flera sätt försöker och har försökt bidra med dina idéer kring vad som skulle kunna göras åt situationen. Du skriver bland annat att du har föreslagit att ni tillsammans ska gå och prata med någon om er relation vilket han har avfärdat. Du har också kommit med förslaget om att ni skulle dela på er för en tid genom att han eventuellt kunde bo hos en vän vilket han inte heller tyckte var en bra idé. Du har verkligen gjort ärliga försök att reparera er relation trots att han har betett sig på det viset han har gjort.

Precis som du skriver har du tolererat hans beteende under lång tid nu och såvitt vi förstår av det du skriver så är han väl medveten om hur hans agerande påverkar dig och att känslorna han skapar hos dig är allt annat än trygga. Det verkar som om det är din man som styr relationen och att det är hans humör och agerande som gör att den är bra eller dålig. Kanske ska du fråga honom om han över huvud taget är intresserad av att fortsätta relationen och påpeka att hans agerande visar det motsatta. Viktigast av allt är frågan om vad du själv vill. Ibland kan det vara lätt att stanna kvar och kämpa för att en relation ska hålla utan att ens reflektera över om det är det man vill eller inte.

Vi förstår att det kan vara tufft att ifrågasätta en relation man haft till någon under lång tid. Särskilt svårt kan det vara att bryta upp eller göra en förändring när människor i ens omgivning inte kan se problematiken. Kanske mår din man dåligt, kanske är han rent av deprimerad och kanske speglar detta hur han beter sig mot dig men det är absolut ingen ursäkt. Mår han dåligt är det hans ansvar att berätta det samt göra något åt det.

Du skriver också att din man har sårat dig då han har börjat bekanta sig med en ny kvinna. Oavsett vad intentionen med denna relation är så har den sårat dig och detta tillsammans med det du i övrigt beskriver att han säger och gör är inte okej.

När du föreslog för din man att ni tillsammans skulle gå någonstans och prata så kanske du hade Malmö stads familjerådgivning i åtanke. Om inte så vill vi passa på och nämna den nu. Läs mer om dem på nedanstående länk:

https://www.malmo.se/Medborgare/Social---familjefragor/Familj-barn-och-u…

Familjerådgivningen vänder sig framför allt till par men du kan ringa och förhöra dig om råd i den situationen du befinner dig.

Om du känner att du vill vända dig någon annanstans för att prata om vad du går igenom så rekommenderar vi dig att vända dig till Kriscentrum för kvinnor. Hos dem finns en jourtelefon som du kan ringa till dygnet runt. Läs mer om olika typer av våld och Kriscentrum för kvinnors verksamhet via länken:

https://www.malmo.se/Medborgare/Social---familjefragor/Vald--overgrepp/K…

Du kan också ta en titt på de olika frivilligorganisationer som finns i Malmö och som vänder sig till kvinnor som på något sätt utsatts för fysiskt eller psykiskt våld eller övergrepp:

https://www.malmo.se/Medborgare/Social---familjefragor/Vald--overgrepp/F…

Det framgår inte riktigt om det är så att du funderar på skilsmässa men du undrar vad som händer om din man inte lämnar bostaden. Så länge ni är gifta har ni båda lika stor rätt till bostaden. Vid en skilsmässa delas generellt bådas tillgångar lika efter att man avdragit gemensamma skulder. Det är denna uppdelning som sker vid en bodelning. Bodelningen är något som man gör skriftligt och båda ska skriva under den. Makar kan göra bodelningen själva eller anlita jurist.

Vid bodelningen ska det också bestämmas vem som ska behålla den gemensamma bostaden och bohaget. För det mesta blir det den som barnen ska bo hos som anses bäst behöva bostaden och bohaget.

Kan makarna inte gemensamt komma fram till en bodelning som känns acceptabel för båda kan vem som helst av dem begära om en bodelningsförättare hos tingsrätten.

VI hoppas verkligen att du känner att du får någon nytta av vårt svar. Du är mer än välkommen tillbaka om du har fler frågor eller andra funderingar som du vill ställa till oss.

Vänligen

Soctanterna