Tvångsomhändertagande Av Vuxen

Postat: 2010-04-25 12:42

Hej

Så här ser det ut:
Min styvfar (som min mamma lämnat för ca 10 år sedan) mår inte bra. Han är en fyrtio-talist och skulle aldrig självmant söka hjälp men det har nu pågått så länge och faktiskt förvärrats. Det senaste året har han överhuvudtaget inte arbetat och istället sålt av saker av ekonomiskt värde när kronofogden varit honom i hälarna. Så här långt är det kanske inte så spektakulärt.. Min (halv)syster och hennes kille tvingades av egna finansiella skäl flytta hem igen till "styvfar" och har sedan dess betalat hyra osv. Sedan dess har min syster varit ensam försörjare av tre vuxna och hon är totalt slut i dags läget.

Förra helgen kom hon hem till lägenheten där hon fann en lapp som berättade att han inte var hemma och att hon inte skulle leta efter honom. Bilen stod dock kvar och efter en koll fann hon plånbok och körkort. Samtidigt fann hon även ett papper om livförsäkring..Det låg överst i den hög med papper som såg "nyrotad" ut på ett bord.
Han kom inte hem föränn fram på morgonkvisten och påstod då att han spelat kort med vänner hela natten. Saken är den att han inte umgåtts med "vänner" på flera år och dessutom hade han skadad (vänster) handled. Han ville inte visa henne den trots att hon är utbildad usk, men det var skärsår, som i min värld tyder på att han försökt ta sitt liv.

Att ta sitt liv försökte han (senast, vad jag vet) 2003. Då hade han liksom nu tagit sig hemifrån och jag fick polisen att söka igenom den plast där han på den tiden förvarade sina verktyg för arbetet. de fann honom medvetslös och tog honom till sjukhus för magpumpning. Man upptäckte även att han försökt överdosera med insulin. Eftersom han påstod att han gjort allt av misstag släpptes han samma dag.. Utan uppföljning. Att få honom att söka hjälp inom psykiatrin självmant har varit totalt omöjligt.

Dagsläget kortfattat:
Han sköter inte sin hälsa, främst ej sin diabetes.
Han har förlorat tänderna i fronten både i ÖK och UK och har inte medel att få hjälp för detta.
Han klarar inte att betala räkningar även när han har lyckats få tag i pengar.. Logiken brister liksom.
Han har kronofogden i hälarna.
Kommer att riskera vräkning när min syster tvingas flytta inom kort (för sin egen psykiska hälsas skull).
Han vägrar tala med någon. Har tidigare vädjat till honom att söka någon typ av hjälp men får svaret att det inte finns något som någon kan hjälpa honom med.

I mina ögon står han på ruinens brant.. Och även om han inte självmant hoppar.. Kommer han att ramla.

Att jag är orolig är det minsta man kan säga.. Han fungerar inte som en "vuxen", utan mer som en förvirrad tonåring som inte vill lyssna på någon.
Vem KAN göra något? Vem SKA göra något?
Med tanke på hur han mår och beter sig känns tvångsvård lockande..men går det om han försöker att ta sitt liv genom att missköta sig och sin hälsa?
Vem bär ansvaret för en individs liv när individen inte själv tar det?

Hoppas att det inte tar för lång tid att få svar.. Är rädd att det kanske inte finns så mycket tid kvar för honom.

MVH

Storasystern
2010-07-07 09:42

Postat: 2010-04-26 11:05

Hej

Det låter som att du befinner dig i en svår situation och vi förstår din oro.

Kraven på all form av tvångsvård är i Sverige mycket högt ställda. Detta eftersom den påtvingas människor och därav bör vara ett uttryck för omsorg och solidaritet.

Om en människa lider av en allvarlig psykisk störning eller av depressioner och psykotiska symptom där det finns risk för självmord så kan det dock finnas grund för ett omhändertagande enligt tvångslagen LPT. Personen bör dock samtidigt ha ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård och vården skall ej kunna tillgodoses på annat sätt än genom inläggning. Personen skall även motsätta sig frivillig vård eller ej anses kunna ta ställning till detta eller så måste det finnas en välgrundad anledning att tro att vården inte kan komma till stånd i samtycke.

Ett beslut att omhänderta någon enligt LPT kan inte göras utan ett vårdintyg utfört av en legitimerad läkare och först efter en läkarundersökning. Vill personen i fråga inte bli undersökt så kan polisen efter ett beslut av ansvarig läkare vara behjälplig med att omhänderta personen för att få till stånd denna undersökning.

Vi skulle med andra ord rekommendera dig att ta kontakt med sjukvården då det är genom dem som man måste gå för att få till stånd ett tvångsomhändertagande. Skulle det dock vara så pass illa att du tror att din styvfar kan vara till fara för sig själv eller sin omgivning så bör du istället kontakta polisen. De kommer sedan att ta honom till sjukhuset för att få träffa en läkare som sedan bedömer din styvfars situation.

Vi skulle även vilja tipsa dig om att titta igenom våra länkar angående psykiatrin. Kanske att du genom dessa hemsidor kan komma i kontakt med andra som varit i liknande situationer och som vet vad du går igenom och på så vis kan stötta dig.

Hoppas att du genom detta svar fått den hjälp du eftersökte och att du nu vet hur du skall gå vidare. Skulle det dyka upp fler frågor eller funderingar så är du givetvis välkommen åter.

Vänligen

Soctanterna

15 av 16 allm.psykiatriker är oförmögna se skillnad psyksjuk/-frisk.psykiatrin är en ihopdillandeverksamhet chansen är endast 50% att bemötandet blir relevant-och då ENDAST AV SLUMP-NÅGON VETENSKAP FINNS INTE BAKOM DIAGNOSER-ÄR HELT UPP TILL VANLIGT SUNT FÖRNUFT INSE MAN HAR SVÅRT SJUK MÄNNISKA FRAMFÖR SIG-DETTA KLARAR ENDAST 10% AQV ALLMÄNPSYKIATRIKERNA,SOM UTAN VARJE HEDERLIGHET VÅLDFÖR SIG PÅ MEDMÄNNISKAN FÖR LÅTSAS VARA PROFFESSIONELL.PSYKIATRIN ÄR EN BLUFFVERKSAMHET I SVERIGE UTÖVAT MED VÅLD OCH TVÅNG DÅ DESSA "LÄKARE" SAKNAR NORMAL INTELLIGENS+NORMALT KÄNSLOLIV.GÅ ALDRIG!! TILL EN "PSYKIATRIKER" UTAN MEDTAGANDE VITTNE+BANDINSPELARE-VERKSAMHETEN ÄR PERVERST KRIMINELL

Hej!

Det verkar som om din erfaret av psykiatriker och även mottagandet och behandling av psykisk ohälsa inte är den allra bästa. Om behandling ska bli fruktsam så krävs det inte bara skickliga och kompetenta psykiatriker utan också att vårdtagaren känner förtroende för psykiatrikern.

Ibland kan det vara svårt att hitta balansen mellan vårdtagare och vårdgivare. En del av svårigheterna finns ibland att hitta i den psykiska ohälsa som man söker hjälp för.

Det finns en del olika sätt att få hjälp med kontakterna i psykiatrin bland annat genom personligt ombud. Mer om detta via länken nedan.

https://www.malmo.se/Medborgare/Omsorg-vard--stod/Stod-till-personer-med…

Ett annat sätt är att vända sig till de olika föreningar som finns. Se nedan

https://www.livlinan.org/

Hoppas detta kan vara till hjälp för dig.

Vänligen

Soctanterna