Vart Ska Jag Vända Mig

Jag mår dåligt och tror att jag behöver prata med någon. Jag har vuxit upp i ett sk missbrukar hem och har precis förlorat min pappa till missbruket. Vet ni vart jag kan få hjälp

karin
2010-10-11 08:00

Hej

Att vara nära anhörig till en person med missbruk är inte lätt och inte heller att förlora en närstående.

I Malmö finns flera ställen du kan kontakta för att få råd och stöd. På öppenvårdshuset Gustav finns en stöd/sorgegrupp för personer som är bosatta i Malmö och som har förlorat en nära anhörig på grund av missbruk. Gruppen är till för att hjälpa anhöriga att bearbeta sin förlust och sina upplevelser. Vill du veta mer om gruppen kan du ringa Annika Olsson 040-34 59 21 eller Eva Sjöstedt 040-34 56 83. Du kan också läsa mer information på följande länk:

https://www.malmo.se/Medborgare/Social---familjefragor/Missbruk--beroend…

På öppenvårdhuset Gustav finns också anhörigträffar som riktar sig till anhöriga till någon som har ett missbruks- och beroendeproblem. För att få mer information om dessa, ring 040-34 91 90.

Ett annat alternativ är att du vänder dig till någon självhjälpsgrupp för anhöriga. Till exempel kan du vända dig till Al-anon, som har möten i Malmö regelbundet. Al-anon vänder sig till anhöriga till personer med alkoholmissbruk. Mer information om dem och deras möten kan du hitta på:

https://www.al-anon.se/alalist.asp

För anhöriga till personer med narkotikamissbruk finns istället Nar-anon. Gå in på följande länk för att få reda på mer om dem och deras möten:

https://www.nar-anon.se/moten.html

Du går också bra att ringa 040 - 26 02 35 om du har frågor om Nar-anon.

Hoppas att tipsen passar dig och att du hittar någon du känner att du kan prata med. Om du har fler funderingar eller andra frågor så tveka inte att höra av dig till oss igen.

Vänligen

Soctanterna

Hej! Jag bor inte i malmö men jag vet bara inte vad jag ska göra, och vet inte vars jag ska vända mig och vem jag ska prata med. Men jag har växt upp med att mina föräldrar har druckit väldigt mycket alkohol och ofta när vi som små klev upp till skolan satt pappa och sov över köksbordet med en flaska i handen, och mamma har druckit väldigt mkt vin och sagt hur dåligt hon tycker om oss o.s.v. Dom har misshandlat mig och min lillasyster som är två år yngre. (jag är 19) både fysiskt och psykiskt. När jag fyllde 17 kastade min mamma ut mig ur huset, hon slog mig och låste dörren, vilket innebar att jag fick klara mig själv från att jag inte hade någonting. Jag klarade mig genom att jag gick skola, men min lillasyster bor kvar även fast hon inte tycker om stämningen och problemen, men hon har ingenstans att ta vägen. Jag har ingen kontakt med mina föräldrar längre, eller dom kontaktar mig men jag försöker att undvika dom. Mitt problem är nu att mina mindre syskon som nu är 10 resp. 7 år bor kvar hos dom och delar veckor (föräldrarna är skiljda), och när dom kommer hit så har dom blåmärken och berättar att pappa och mamma dricker jättemycket och att dom blir rädda för dom. Den äldre av dom vågar inte säga vad hon tycker utan går i försvarsställning hela tiden. När dom dricker blir dom aggressiva och detta går ut över barnen och jag vet inte var jag ska vända mig för att inte göra saker och ting värre. Jag vill inte att dom inte ska klara skolan och jag vill bara inte att det ska hända samma saker mot dom som det hände mot mig! Snälla ber om ett svar.

Hej

Det du beskriver för oss låter riktigt hårt på många sätt. Du har själv haft en mycket svår uppväxt och nu sitter du i en situation där du ser dina syskon vara med om samma sak utan att veta på vilket sätt du kan hjälpa dem. Det måste vara skönt för dem att ha en så omtänksam syster som du men samtidigt tar du på dig ett stort ansvar för dina syskon.

Du skriver att du inte bor i Malmö därför kommer vi att göra vårt bästa för att besvara din fråga utefter vad som gäller generellt i landet.

I din fråga kan vi läsa att du ibland träffar dina yngre syskon och att de då har blåmärken samt att de är rädda för föräldrarna som dricker alldeles för mycket. Detta är mycket allvarligt. Vi vet inte om du tidigare har varit i kontakt med socialtjänsten i den kommun där dina syskon bor. Vi vill rekommendera dig att göra detta för att berätta om dina syskons situation. Om du vill kan du göra en öppen eller anonym anmälan om oro för att barn far illa. Om du vill vara anonym är det viktigt att du inte mejlar till eller uppger ditt namn för socialtjänsten, du kommer annars att stå som anmälare. Det är även viktigt att veta att det alltid är lättare för socialtjänsten att göra något åt en anmälan om det finns en anmälare vid namn som socialtjänsten vid behov kan kontakta för vidare frågor som rör familjesituationen och anmälan.

Vi vill understryka att det är brottslig att slå sina barn, det är ett polisärende likväl som ett ärende för socialtjänsten. Du kan själv välja att anmäla ett sådant brott till polisen. Om det kommer till socialtjänstens kännedom att ett barn blir slaget av sin förälder är socialtjänsten skyldiga att anmäla detta till polisen. Socialsekreterare har anmälningsplikt då barn riskerar att fara illa genom misshandel eller övergrepp.

För att komma i kontakt med en socialsekreterare som jobbar med dessa frågor så ringer du till individ- och familjeomsorgen i den kommun som är aktuell och ber att få prata med någon som kan ta emot en anmälan om oro för barn som far illa. Vi kan förstå om det känns svårt för dig att gå emot dina föräldrar men samtidigt kan det kännas bra för dig att få prata med någon som har erfarenhet av sådana här situationer.

När en anmälan har kommit in har socialtjänsten en skyldighet att undersöka saken och ta ställning till om en utredning ska öppnas kring barnet eller ej.

Ett första steg i en utredning innebär att en socialsekreterare tar kontakt med familjen, i första hand för att utreda barnets situation. Socialtjänsten kallar familjen till ett besök, besöket kan äga rum på kontoret eller i hemmet. Hembesök vid första anmälan görs framförallt när socialtjänsten har fått kännedom om till exempel tungt drogmissbruk i boendet eller vid misstanke om barnmisshandel. Under första besöket får familjen ta del av anmälan och kommentera den. Socialtjänsten resonerar sedan hur de ska gå vidare utifrån informationen de har om familjen. Man försöker alltid, så långt det är möjligt, att göra utredningen i nära samarbete med barnet och familjen. I många fall kan det vara nödvändigt att även kontakta andra som känner eller har daglig kontakt med barnet, till exempel barnhälsovården, skolan eller förskolan.

Av det du skriver förstår vi att du har dina syskons bästa för ögonen men det är viktigt att du inte glömmer bort ditt eget mående. Först och främst kan du, när du ringer till individ- och familjeomsorgen, fråga dem om vilket stöd kommunen kan erbjuda dig i den situation som du befinner dig i.

Ett annat alternativ är att du vänder dig till någon självhjälpsgrupp för anhöriga. Exempelvis kan du vända dig till Al-anon, som har möten runt om i landet regelbundet. Al-anon vänder sig till anhöriga till personer med alkoholmissbruk. För att få reda på om Al-anon är aktiva just i din kommun kan du gå in på följande länk:

https://www.al-anon.se/alalist.asp

Ett ytterligare tips är att gå in på Tjejzonens hemsida:

https://www.tjejzonen.se/pages/stoed-och-hjaelp.php

Tjejzonen är en ideell förening som är belägen i Stockholm och som riktar sig till tjejer mellan 12-25 år. På deras sida finns möjlighet att, via mail, komma i kontakt med psykologer och kuratorer för att prata om sina problem. Tjejzonen bedriver även en chatt där personer kan hjälpa en att bli länkad till rätt verksamheter och personer.

Du kan också alltid vända dig till en vårdcentral i den kommun du bor i för att söka samtalskontakt med kurator eller psykolog.

Hoppas verkligen att du har nytta av vårt svar trots att det är just hjälpen i Malmö som är vårt kompetensområde. Du är stark som söker stöd trots allt du har varit med om!

Vänligen

Soctanterna

Hej! Tack så jättemycket för ditt svar, jag fick svar på de flesta av mina frågor. Men jag har tänkt på om jag ska göra en anmälan eller inte, och jag är orolig att det blir värre för dom om jag anmäler föräldrarna. FÖr det tar ett tag innan dom har utrett allting och jag tror inte att mina systrar kommer att säga att dom är dumma eftersom att de ändå älskar dom. Det oroar mig, en kompis var i kontakt med socialen tidigare och de som arbetade där förstod ingenting och allting blev värre än innan. Jag vill bara inte att det blir värre för dom, jag kan inte sova på nätterna för jag tänker på hur dom har det hemma

Det märks att du verkligen bryr dig om dina syskon och vi kan förstå din oro för dem. Vi vill poängtera att du alltid kan ringa och rådfråga de som arbetar med barn och familj. Du kan berätta om situationen och rådgöra kring om du ska göra en anmälan eller inte. Det går bra att vara anonym. För att vara det är det viktigt att du inte uppger ditt namn då du ringer. Ring till något av nedanstående nummer, beroende på vilken stadsdel som är aktuell, för att komma i kontakt med en handläggare som arbetar med dessa frågor:

Individ- och familjeomsorgen
Centrum: 040- 34 58 70
Husie: 040- 34 62 14
Fosie: 040- 34 57 00
Hyllie: 040- 34 57 76
Limhamn-Bunkeflo: 040- 34 63 35
Kirseberg: 040- 34 60 30
Oxie: 040- 34 38 48
Rosengård: 040- 34 51 30
Södra innerstaden: 040- 34 56 05
Västra innerstaden: 040- 34 49 00

Under ett sådant samtal kan du också få en klarare bild över hur man går tillväga när man arbetar med familjen och barnen i sådana här ärenden. Att ta reda på mer information brukar kunna vara ett bra sätt att minska sin oro. Det är också viktigt att komma ihåg att utgångspunkten för de som arbetar med dessa ärenden är att arbeta utifrån vad som är bäst för barnen.