Massa Saker Samtidigt...

Hejsan!

En mycket nära vän till mig (25år) fick veta fö ungefär ett år sedan att han har HIV.
Ett tag efter detta träffade han en kille som sysslar mycket med cannabis.
Nu bor min kompis ihop med denna killen och de siter och röker ihop i stort sett varje dag.
Den här killen som min komps bor ihop hade vid något tillfälle nämt att hn vill ha en smal pojkvän,
detta tog mi kompis helt fel, då han redan var smal och började typ svälta sig själv...

Jag såg hur min kompis förföll rätt fort. Det var hemskt! Nu är det lite bättre, han äter iaf ibland,
men han har fortfarande en massa problem han behöver hjälp med.

Min fråga till er är: Min kompis VÄGRAR prata med någon psykolog om detta...
Både jag och andra har förskt få honom till det men han säger att det räcker med mig, hans pojkvän och några andra kompisar han knappt träffar....
Hur ska jag bemöta min kompis...? Finns det någon jag kan prata med om detta? Många gånger när han brättar om sina sjukdomar och sitt beroende vet jag inte alls om jag ska bli arg eller ge honom en kram... Hade varit skönt för mig att få tips och råd om detta!

Tacksam för svar!

Anonym
2011-08-22 21:33

Hej

Du har en vän som verkar ha haft och har det riktigt jobbigt med såväl tunga sjukdomsbesked som drogmissbruk. Att du finns där för honom måste vara oerhört värdefullt. Det kan vara lätt att bli arg på någon som man tycker om när man ser att personen lever väldigt destruktivt. Ilska kan ligga nära till hands när man upplever att en människa som står en nära inte förstår sitt eget bästa eller inte är rädd om sig. Att bli arg och säga ifrån är också ett sätt att visa att du bryr dig om honom. Däremot kan vi förstå att det måste vara väldigt svårt att veta hur du ska bemöta din vän.

Att din vän väljer att prata med dig om såväl sin sjukdom som sitt beroende betyder att han litar på dig. Du skriver att du har fört psykolog på tal men att han avvisat denna möjlighet. För honom kanske det just nu räcker att du finns där och lyssnar. Vi kan däremot förstå att det du får höra måste vara tungt att bära och dessutom måste det vara svårt att veta vad du ska säga eller vad du kan göra. I slutändan kan du egentligen inte göra mer än vad du gör idag. Du gör redan mycket som det ser ut i nuläget. Att du exempelvis hör av dig hit för att be om tips och råd är verkligen ett sätt att bry sig.

Om din vän vill förändra sin nuvarande situation så är det han som måste ta det steget. Däremot så kan du fungera som ett stöd samt vara någon som kommer med råd om vart han kan vända sig. Det är dock viktigt att även du är rädd om dig själv och inte tar på dig ett alltför stort ansvar för hans situation.

Generellt brukar det vara så att man, i samband med att man får ett HIV-besked, erbjuds samtalskontakt hos kurator eller psykolog. Denna samtalskontakt utformas sedan efter det behov som patienten har. Att ha HIV innebär bland annat också att man har en behandlande läkare som man besöker för regelbundna hälsokontroller. Vid dessa kontroller finns möjlighet att diskutera sin hälsa och ställa frågor.

Du skriver bland annat att din vän har ätstörningar. På Fosievägen i Malmö finns en ätstörningsmottagning som hör till allmänpsykiatriska kliniken. Mottagningen erbjuder bland annat individuell behandling, gruppbehandling, anhöriggrupper och informationsträffar. För mer information kring mottagningen gå in på länken:

https://skane.se/sv/Webbplatser/SUS_Malmo/Verksamheter-A-O/Allmanpsykiat…

Ett annat tips som är aktuellt för såväl din vän som för dig är att kontakta Öppenvårdshuset Gustav i Malmö. Hit kan man vända sig om man är över 18 år och har problem med alkohol eller droger eller om man är anhörig till någon som har det. Se nedanstående länk för mer information samt hur man kommer i kontakt med dem:

https://www.malmo.se/oppenvardshuset

En annan rekommendation vi vill ge dig är att vända dig till FMN (Föräldraföreningen mot narkotika) i Malmö. Detta är en anhörigförening vars huvudsakliga verksamhet inriktar sig på anhöriga till missbrukare.

https://www.malmo.fmn.nu/hem.aspx

Slutligen finns ett nationellt nätverk som heter Gapet. Här finns möjlighet att komma i kontakt med andra anhöriga som befinner sig i liknande situationer. Gapet vänder sig till den som vårdar, hjälper och stödjer närstående oavsett ålder och diagnos. Tanken är att man som anhöriga kan få stöd av varandra och bland annat utbyta erfarenheter. Se länken nedan för vidare information:

https://www.gapet.se/v1/build/a_start.asp

Vi hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga och att du har fått tips om hur du kan gå vidare. Återkom gärna till oss om du har fler funderingar!

Vänligen

Soctanterna

Tack så jätte mycket för ert fina svar! MvH!