Mina barn är placerade enligt lvu, jag och barnens pappa är separerade sen flera år tillbaka.
Vi har gemensam vårdnad men jag har nyligen ansökt om ensam vårdnad och vi ska ha muntlig förberedelse inom kort.
Fick precis information från socialtjänsten om att det inkommit en orosanmälan från polisen gällande mina barn.
Detta pga att deras pappa blivit omhändertagen av polisen då han varit väldigt berusad, aggresiv och våldsam på allmän plats.
Han gjorde dessutom våldsamt motstånd mot polisen och dom var tvungna att sätta handfängsel på honom för att få honom under kontroll. Den spenderade han natten i fyllecell.
Vi levde tillsammans i 10 år innan vi separerade och han missbrukade alkohol under större delen av vårt förhållande.
I slutet använde han även narkotika.
Han gick till slut med på att söka hjälp och fick då en vårdkontakt där han regelbundet lämnade tester. Han gick bara dit en kort period och flera gånger visade hans tester positivt på olika substanser och även hög konsumtion av alkohol.
Han avbröt självmant denna kontakt för ca tre år sedan. Och sedan dess har inga tester gjorts för att säkerställa att han håller sig ren.
Våra barn har varit placerade i lite mer än två år och umgänget med barnen utökas med jämna mellanrum.
Bara för någon vecka sedan gjorde vi en ny umgänges planering och umgänget utökades rejält.
Från fyra umgänges tillfällen per månad för vardera förälder, endast över dagen.
Till att vara 3 dagar och två nätter varannan vecka för vardera förälder.
Förutom incidenten med polisen har pappan inte följt planeringen som förväntat. Han motarbetar både mig och familjehemmet, och rättar sig inte efter vad socialtjänsten säger.
Vi har haft möjlighet att närvara vid totalt 15 av barnens besök hos hälso och sjukvården, tandvården och skol möte.
Jag har närvarat vid samtliga men pappan har inte närvarat vid något.
Han säger att det är familjehemmets ansvar då dom får betalt för att ta hand om barnen. Han kommer närvara när barnen kommit hem...
Under hela placeringen har han beskyllt mig för att barnen omhändertogs. Han gör återkommande orosanmälningar mot mig där han anklagar mig för allt möjligt. Han vill att mina umgänge med barnen ska övervakas och han har uppgett till socialtjänsten att han inte kommer ha någon som helst kontakt med mig.
Han har blockerat mitt nummer så jag kan varken nå honom via telefon eller sms.
Det är omöjligt att få gemensam vårdnad att fungera.
Han har även sagt till barnen att det är ett mamma som ville att ni skulle flytta och bo hos någon annan...
Ett av barnen har kontakt med Bup, något pappan motsatte sig.
Bup har uppgett att barnet mår dåligt över vad pappa säger om mig och barnets har berättat att pappa ofta pratar illa om mig till barnen.
Även om han flera gånger misskött planeringen, och inte gjort de förändringar som krävts så har han fått fler chanser än många andra av socialtjänsten. Många fler än vad han borde egentligen.
Trots hans otaliga försök att förstöra för mig och hindra min kontakt med barnen har jag ändå gjort allt i min makt för att samarbeta med honom.
Han ansökte om ensam vårdnad i samband med att barnen omhändertogs, tingsrätten beslutade om fortsatt gemensam vårdnad.
Jag har bokat tid för samarbetssamtal, gemensamt möte med våra ombud. Och kommit med diverse förslag på hur vi kan nå en överenskommelse och samarbete för barnens skull. Men det är helt omöjligt, han är inte ens öppen för att diskutera.
Jag såg inget annat alternativ än att söka om ensam vårdnad då barnens chanser att komma tillbaka hem påverkas negativt av våra samarbetsproblem.
Socialtjänsten har uppgett att vårt bristande samarbete är en riskfaktor för barnen, och om dom kommer hem riskerar dom att hamna emellan våra konflikter.
När socialtjänsten ringde för att informera mig om situationen med pappan och polisen så bad dom mig fundera på hur jag ställer mig till detta. Framförallt gällande vår nya umgänges planering som börjar gälla efter nyår.
Även om jag tycker att pappan förtjänar alla konsekvenser han kan få utifrån hur han behandlat mig och barnen, så vill jag inte att barnen ska bli lidande pga hans dåliga omdöme. Barnen vill ju träffa sin pappa!! Vill inte dom ska blir ledsna och besvikna. Men jag vet ju inte heller om deras trygghet och säkerhet kan garanteras hos honom...
Även om det kanske var en engångsföreteelse så är det ju ändå ett återfall, och utifrån hans tidigare långvariga alkoholmissbruk tycker jag att det som hänt är allvarligt.
Då han inte lämnat tester på över tre år så är det ingen som vet om han fortfarande missbrukar eller inte...
Jag vet inte hur jag ska ställa mig till detta!!
Det viktigaste för mig är att barnen inte påverkas negativt och att deras trygghet och säkerhet inte äventyras.
Vilka befogenheter har socialtjänsten att kräva att pappan lämnar tester?
Och är det lämpligt att han får utökat umgänge nu efter detta?
Jag förstår att ni inte kan ge mer än generella svar då ni inte känner till hela vår situation. Men om ni utgår ifrån det jag beskrivit här, vad är er spontana åsikt?
Jag vill bara få perspektiv på detta och höra från någon annan hur jag borde resonera, innan jag lyfter mina åsikter med socialtjänsten.
Tacksam för svar