Hej!
Mitt syskon är skild och får hjälp av sin mamma att ta hand om barnen, som går i lågstadiet, när hen har dem. Hen jobbar skift och mamma sover därför oftast där dessa veckor för att kunna hjälpa barnen på morgnarna när hen börjar tidigt.
Mamma mår ganska dåligt, hon har en depression och självmedicinerar med alkohol. Vi vet inte riktigt hur mycket hon dricker, men är oroliga för att barnen påverkas negativt.
Mitt syskon verkar inte se svärmors beteende som ett problem, trots att hen berättat för oss att barnen anpassar sina beteenden när mamma är påverkad, för att undvika konflikter. Vi har bett hen att torrlägga hemmet under de veckor då hen har barnen, men hen tycker inte att det behövs. Att hen inte verkar se detta som ett problem tycker vi nog är det jobbigaste med situationen. Det har inträffat situationer tidigare när mamma varit påverkad och reagerat på barnens beteende (t ex att ett barn inte vill bli kramat) med att säga att hon ska gå och ta livet av sig.
Vad är ert råd till oss som står bredvid och inte når fram? Det är uppenbart väldigt svårt för mitt syskon att säga ifrån till sin mamma, trots den risk som hennes beteende innebär.
Vad borde vi göra? En orosanmälan skulle troligen helt paja vår relation med dessa personer och känns som ett väldigt drastiskt steg, samtidigt som vi inte får mitt syskon att förstå att situationen är ohållbar och behöver förändras.