Hej jag ställde en fråga till er tidigare gällande om socialtjänsten behöver kunna påvisa att en placering utanför hemmet faktiskt är bättre för barnen än en återförening till hemmet?
Skulle ni vilja förklara för mig vad Proportionalitetsprincipen innebär?
Jag är medveten om att det är socialtjänsten som ska bedöma vad som är barnens bästa, men dom ska väl kunna motivera vilka faktiska omständigheter det är som lett till deras bedömning om vad som är barnens bästa?
När socialtjänsten gör en bedömning eller fattar ett beslut så ska det väl framgå vilka alternativ dom vägt mot varandra? Och även vilka konsekvenser de olika alternativen kan innebära för barnet?
Utifrån min egen erfarenhet så är det oftast bara socialtjänstens bedömningar som framgår i dokumentation och utredningar, inte vad dom baserat sina bedömningar på.
Barnens rättigheter kränks mer ofta än sällan, tyvärr.
För barn som hålls åtskilda från sina föräldrar är konsekvenserna allvarliga och har en stor inverkan både på deras psykiska och fysiska hälsa. Både på kort och lång sikt.
Barn ska inte skiljas från sina föräldrar förutom när det det är nödvändigt för att kunna skydda dom mot våld, vanvård mm. Detta gäller väl även när barnen är omhändertagna?!? En placering utanför hemmet ska väl upphöra så fort det inte längre finns några risker för barnens hälsa och utveckling i hemmet.
Och om riskerna är eleminerde, eller på en sådan nivå att det inte utgör någon fara för barnens hälsa och utveckling så finns väl inte grund för fortsatt placering?
En tid innan vi skulle ha uppföljning av umgänget så uppgav socialtjänsten att förutsättningen för att barnen ska kunna börja övernatta hos mig vid umgänget är att hemmet är iordning.
Bland annat- de utrymmen där barnen vistas som Kök, lekrum och sovrum ska vara städat och rent.
Vid uppföljningen konstaterades att mitt hem var tillfredsställande och övernattningar påbörjades.
Detta betyder att socialtjänsten gjort bedömningen att mitt hem är tillräkligt tryggt och säkert för att barnen att vistas i.
Jag har dessutom ett annat minderårigt barn hemmaboende hos mig på heltid. Gällande detta barn har socialtjänsten konstaterat att det inte finns någon oro och att barnet får sina behov tillgodosedda hos mig.
Jag har gjort ett omfattande förändringsarbete som bekräftats av både de stödpersoner som har tät och regelbunden insyn hos mig, och av socialtjänsten själv.
Och alla grunder som föranlett lvu är åtgärdande.
Barnen mår både psykiskt och fysiskt dåligt i placeringen. Dom sover dåligt, äter dåligt, är nedstämda och oroliga vilket leder till negativ inverkan på skolarbetet. Deras mående är så pass dåligt att socialtjänsten skickat remiss till bup.
Barnen har flertalet gånger uttryckt sin starka önskan om att få komma hem, och dom säger att dom kan göra vad som helst bara dom får komma hem igen.
Socialtjänsten sa för 1,5 år sen att dom nu ska jobba för återförening utifrån mitt förändringsarbete...
Att dom vill se att mitt hem hålls städat och iordning över tid, är det verkligen tillräcklig grund för fortsatt placering utanför hemmet?!?
När jag frågat socialtjänsten själv så säger dom- men tänk om det inte håller längre fram...
Men det är ett "tänk-om-argument", kanske det blir dåligt i framtiden....det är INTE en konkret risk utifrån aktuell situation!!!
Jag har dessutom stödinsatser i hemmet som var och en för sig utgör garantier för att hemmiljön kommer att hållas städad och iordning. Insatserna beviljas ett år i taget, så dom kommer inte försvinna.
Om socialtjänsten ändå anser att det bästa för barnen är fortsatt placering, så måste dom väl kunna påvisa att det är det som gynnar barnen mer än vad en återförening skulle gjort?!
Placeringen har som sagt pågått i över 2,5 år, socialtjänsten borde vid detta laget kunna bevisa vad som faktiskt blivit bättre för barnen med placeringen och även kunna tala för varför en återförening är mindre förenlig med barnens bästa utifrån aktuell situation.
Uppskattar om ni vill svara på mina frågor.
Skriver till er för att jag vill få svar från någon utomstående.
Jag vet att jag kan prata med min handläggare om detta, men det har inget att göra med varför jag skriver till er.
Och jag vet att era svar är generella.
Tack på förhand, E