Orosutredning - analys och beslut

Hej!

Det har pågått en orosutredning för mina barn. Jag kan kort redogöra för att utredaren konsekvent förvrängt fakta, undvikit att ta med relevant information i utredningen samt även ifrågasatt de frivilliga insatser jag sökt under utredningens gång, ex. stöd hos en familjeterapeut samt i vår kommuns Föräldrasupport.

Min huvudsakliga fråga rör dock följande. I utredningen har utredaren besökt mammans hemmiljö och utvecklar sin analys i utredningen över hennes hem, henens föräldraförmåga samt interaktion med barnen. Utredaren har aldrig träffat mig med barnen eller besökt min hemmiljö. Vi har endast träffats på socialkontoret för dialog.

I orosutredningens slutsater uttalar sig utredaren om barnens fortsatta boende och umgänge. Som grund för sin bedömning anger utredare bl.a. de hembesök denne gjort samt moderns interaktion med barnen.

Vilken uppfattning har ni om att utredaren endast gjort hembesök i den ena förälderns hemmiljö samt endast mött den ena föräldern i interaktion med våra barn? Hur bör jag bemöta socialtjänsten i min kommunen utifrån detta, dvs. kan jag hävda att det är ett så pass allvarligt metodfel att det skapar en skevhet och därmed brist på saklighet i utredningen?

Samt vilken uppfattning har ni över att en orosutredning utmynnar i en analys över hur framtida boende och umgänge ska se ut för barnen? Oaktat om utredaren besökt endast ena eller båda hemmiljöerna är jag tveksam om detta är syftet med en orosutredning som använder BBIC-verktyget. Är inte en orosutredning inriktad mot riskfaktorer och oro där utrenindngen skall föreslå insatser som skyddsfaktorer? Hur ska jag bemöta socialtjänsten i min kommun tycker ni att utredningen härutöver, förutom insatser, uttalar sig i frågor om former för barnens umgänge och boende mellan oss föräldrar? Jag trodde att sådant var reserverat för VBU-utredningar.

Tacksam för svar!

Fundersam pappa
2025-09-20 00:40

Hej!

Du skriver att dina barn genomgått en utredning vid socialtjänsten utifrån att det inkommit orosanmälan gällande dem. Vidare att du anser att handläggaren förvrängt fakta och inte tagit med relevant information till att börja med. Vårt första råd är att prata med utredaren, alltså ansvarig handläggare om det du anser är fel. Du kan även bifoga skriftligt vad du anser är felaktigheter vilket bifogas utredningen.

Vad gäller din huvudsakliga fråga, om att handläggare endast gjort hembesök hos mamman och inte hos dig, kan vi inte svara i individärenden utan mer generellt. Utredningsförfarandet utgår från oron som inkommit. När en utredning startas görs en utredningsplan där det framgår vad som ska utredas, hur och när. Tyvärr måste vi även på denna fråga hänvisa till utredande handläggare om varför det inte gjorts hembesök hos dig.

Under en utredning inhämtas svar på frågor som är adekvata för utredningen. De kan inhämtas via samtal, hembesök, besök på skola, inhämtande av uppgifter från skola eller tex sjukvård. Allt utgår från oron som inkommit och i vissa fall kan det uppkomma fler frågor under utredningstiden. Utredningen mynnar ut i en bedömning och analys där utredaren ser på vad det finns för risker och skyddsfaktorer. Beroende på vad som framkommer i bedömningen föreslås olika former av insatser om behovet finns. Ibland avslutas utredningen utan insats. Det kan även vara så att det som framkommer är mycket allvarligt och vid förslag på frivilliga insatser saknas samtycke eller att samtycket inte bedöms tillförlitligt, och att det då föreslås beslut om tvångsåtgärder som sker enligt LVU, Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga.

När en utredning är färdigställd ska berörda få ta del av den. Då är ett bra tillfälle att fråga och få klarhet i det som är otydligt. Utredningen ska även delges skriftligt.

Vi hoppas att du har fått råd och vägledning för svar på dina frågor!

Vänligen

Soctanterna